Idag släpper Nåden singeln Oktober, November, December med tillhörande video inspelad på en finlandsfärja.
Jag bad bandet sätta ihop en text om låten och videon, och det blev så fint att jag känner att deras ord är bättre än mina idag.
Allan Edwall , det socialrealistiska geniet, sjöng en gång så vackert: ”Det är den svavelgula tid / med smak av slutlighet / som döden brukar liknas vid / men höst så heter det”. Och precis så kan det ju kännas – som att hösten, när den sveper in som en grå filt, suger musten ur en. Stjäl livsgnistan och energin. Döljer alla sprakande färger i en dimma av regn och mörker.
I Nådens nya låt Oktober, november, december får höstmånaderna symbolisera den där känslan av stagnation och avslut som kan drabba en oavsett tid på året, och oavsett sammanhang. Som ett förhållande som går på tomgång, där kärleken och engagemanget börjat ta slut. En livssituation som går mot kyla och vinter.
När bandet diskuterade videoidéer med sin ”husfotograf” Per Norman kom idén om att åka finlandsfärja. Det fanns något där som matchade låten så fint: ett möte mellan vemodet och glädjen, gemenskapen och ensamheten. Känslan av att vara fast i ett sammanhang eller på en plats, och på samma gång en tillflyktsort och en injektion av omväxling i den dagliga lunken.
Den där känslan av hopplöshet och trötthet kan vara utmattande. Men det finns också en skärva av hopp där någonstans. Bara håll ut, kämpa på, streta. Det kommer att bli bättre, även om det inte känns så när kylan biter och ett snett regn piskar ansiktet.
Även om Oktober, november, december bär på mycket vemod är det framför allt en låt om tröst, om att hitta en axel att luta sig mot när livets vindar blåser snålt.
[wpbanners id=”5″]
Nåden
@Facebook
