Sveriges nya americana-hopp Ellen Sundberg släppte 11 mars sitt andra album White Smokes And Pines . Med ett uppdaterat sound är hon just nu ute på en lång turné där hon har med sig bandet The Widowmakers , ett band som hon lånade ut till Doug Seegers för succéturnen de var ute på sommaren 2014. Med på turnén är också gitarristen Nik Lee .

20 april släpper Ellen singeln Vägen är lång (The Road Is Long) . Som titeln avslöjar är det en tvåspråkig låt och ett bevis på att Ellens uttryck är betydligt större än att tvingas in i enbart ett fack.

Susanna fick en intervju med Ellen när hon befinner sig ute på den två månader långa turnén. Här kan du läsa den:

Du har nyligen släppt albumet White Smoke And Pines. Hur skulle du beskriva skivan?

Stor ljudbild. Stora ljudlandskap som för mig känns som stora öppna landskap hemma i Jämtland. Americana, lite psykedeliskt, lite indie.

Hur har arbetet med skivan sett ut?

Skivan spelades in hemma hos artisten och låtskrivaren Israel Nash . Jag turnerade med honom och hans band för 1,5 år sen och under turnéns gång sa Israel att han ville producera min nästa skiva. Vi blev alla väldigt bra kompisar under turnén och fick en väldigt fin musikalisk kontakt. Så det kändes rätt naturligt att spela in den med dom. Vi möblerade om Israels vardagsrum till en studio och hängde där i åtta dagar och bara spelade musik.

Finns det någon röd tråd på skivan?

Jo det tycker jag att det gör. Soundet har det men också texterna. Alla texter handlar mer eller mindre om att stå på linjen mellan barndomen och det vuxna livet. Och alla funderingar om livet det för med sig.

20 april släpps din nya singel Vägen är lång (The Road Is Long) från albumet.
Vad handlar låten om?

Den handlar om dom senaste två åren. Jag har vart med om så mycket, vart på turné, träffat en massa folk och fått en massa nya kompisar. Hemma är det mesta sig likt samtidigt som det inte är det. Nästan alla mina barndomskompisar har flyttat och människor ändras. En ny fas i livet.

Låten är tvåspråkig, kan du berätta lite om det?

Gitarristen i Israels band tyckte att jag borde skriva nåt på svenska. Jag sa att ne det kommer nog inte hända, men när jag kom hem och började skriva den här låten så kom det så naturligt.

Du var ute på en turné med Doug Seegers som också blev till en dokumentär.
Kan du berätta lite om turnén och hur du upplevde den?

Det var en lång turné, otroligt givande och händelserik. Det var speciellt att få vara med om en sån grej, att vara på turné med någon som blev känd över en natt och allt vad det innebär. Kul sommar och man blev ju ganska många erfarenheter rikare.

Kan du berätta lite om dokumentären som spelades in i samband med turnén?

Det var Afshin Tahmoury från SVT som gjorde den. Den sändes i höstas. Det var kul att få vara med på ett hörn där också. Att få se hur en dokumentär filmas. Som sagt, en erfarenhet rikare.

Har du någon särskild upplevelse från turnén som du kan dela med dig av?

Det är så mycket som händer under en sån här sommar så det är svårt att välja en speciell. Jag fick spela för mycket folk på stora scener och det var coolt.

Vad inspirerar dig när du skriver text och musik?

Jag tror att det mesta inspirerar. Mer eller mindre. Mer än man tror. Mycket som lägger sig i det undermedvetna som kommer fram när det passar. Men jag inspireras mycket av naturen, haha. Jag har vart ute till fjälls och i skogen så mycket under hela min uppväxt, det inspirerar mig.

Har du några musikaliska förebilder?

Den jag har lyssnat mest på och som förmodligen var den som fick mig att vilja börja med det här är Bob Dylan .

Vad har du för dig just nu och vad händer framöver?

I skrivande stund sitter jag i turnébussen påväg till Nynäshamn. Vi är på turné med nya skivan. Lång turné. Började den 11e mars och håller på till den 10e maj.

Vad lyssnar du själv på för musik just nu?

Just nu lyssnar vi på War On Drugs . Slave Ambient . Bra bilmusik.

Du bor i Bjärme, där du också är född och uppvuxen.  Vad saknar du mest därifrån när du är iväg på längre turnéer?

Luften, utsikten bara känslan av att vara hemma. Och Kenta, min katt.

Lyssna på Ellens senaste skiva här!

Ellen Sundberg @
Facebook