Min vision med Popmuzik har varit att samla bra popmusik på ett och samma ställe. Att du som besökare dagligen ska kunna hitta nya favoritlåtar av artister som du kanske redan känner till eller att du upptäcker helt nya artister som du kanske börjar gilla. Men i grunden har det som sagt alltid handlat om bra poplåtar och för mig har musiken alltid varit i centrum.
Det är därför jag inte försöker ordbajsa allt för mycket om låten, utan mer: lyssna och se. Förhoppningsvis så kommer du gilla den.
Jag måste säga att jag är förbannat stolt över bloggen.
Utan ekonomiska muskler bakom mig, så har jag byggt detta från noll och inget till det bloggen är idag.
En plattform som känns viktig. Ingen maktfaktor inom svensk musik kanske, men en blogg som lyfter fram mycket som troligen aldrig skulle ha fått chansen att upptäckas. När musikbloggar skriver sig varma om en hiphop-artist eller ett visst indieband, så försöker jag hitta guldkornen som hamnar mellan stolarna. Som är lite för o-kreddiga att vara med i de coola bloggarna, men som är för okända för att lyftas fram av de stora musiktjänsterna för att de inte ligger på ett skivbolag.
För mig är en bra låt en bra låt, och jag ser ju på reaktionen från artisten när den delar inlägget på Facebook hur otroligt tacksam den är för att just Popmuzik skrev om låten, eller bara lade in den i en spellista.
Det gör fanemig en halvkass dag till en strålande dag för mig.
Sedan tar jag ju även upp det kommersiella och stora också, ja till och med kreddiga. Jag tror att mixen är det viktiga. Att både kunna skriva om Darin, MNEK, Years & Years och Tove Lo för att sedan blanda dessa med artister som folk kanske aldrig skulle ha lyssnat på annars. Lite som att de kända namnen i bloggen förhoppningsvis öppnar upp besökarens intresse att lyssna på låten som finns i nästa inlägg.
Från och med ganska nyligen använder jag en portal för att ta emot musik till bloggen.
Det hjälper mig en aning att rensa ut de som bara vill ha ett inlägg för inläggets skull och de som faktiskt bryr sig. Portalen är en liten tröskel som behövs komma över för att skicka in sin låt, och det gör att jag inte helt drunknar i mail.
Via portalen hittar jag musik som går i poppens tecken från hela världen. Det är helt klart väldigt roligt att lyssna igenom dessa låtar. Saken är den att jag försöker alltid lyssna på en låt med inställningen att jag ska gilla den. Oftast gör jag inte det, men jag hittar dagligen ny bra musik, vilket är inspirerande. Vissa är verkligen ”hur tänkte du här?” medan andra som sagt är fantastiska popkarameller som jag blir lycklig av.
Det roliga är att jag hittat en hel del svenska artister på detta sätt. Artister som inte har ett PR-bolag eller skivbolag i ryggen, men som borde upptäckas av fler. Försöker även – om tid finns – att skicka över en knippe frågor till artisten så denne kan berätta lite mer om sig själv i samband med inlägget. Även det känns otroligt tacksamt att kunna göra. Hur en person som släpper den där första singeln helt plötsligt får fem, sex intervjufrågor. Då känner jag att jag faktiskt gör skillnad.
En av de roligaste sakerna jag börjat med är att göra poddintervjuer med artister.
Då jag själv bor i Göteborg blir det naturligt att det blir flest artister från området. Samtidigt är det ju lite skönt att allt inom musiksverige inte är så Stockholmscentrerat, eller hur?
Det blir oftast ett snack på en dryg halvtimme där vi pratar igenom artistens historia, specifikt om en låt eller album, samt vad som inspirerar denne. Jag vill någonstans att det ska kännas som att den som lyssnar sitter med och fikar med oss. Avslappnat, öppet och oredigerat. Det känns som ett format som både artisten och lyssnarna uppskattar i alla fall, så jag ser fram emot att få göra fler. Sedan finns det ju inget som hindrar artister som kommer till Göteborg att höra av sig för ett snack om de vill. Är det inom Popmuziks-ramar så är det ju bara trevligt.
Som sagt. Det är ett enmansjobb detta. Jag driver bloggen helt själv, lyssnar igenom alla låtar, uppdaterar bloggens olika spellistor och skriver alla inlägg.
Det är kul att många verkar tror att det är en hel redaktion när de häller över intervjuförfrågningar och frågar om ”någon kan komma till releasefesten i Stockholm”. Men som sagt, det är bara jag här.
Att bloggen är där den är idag hade jag inte riktigt kunnat tro när den grundades. Att jag bland annat skulle få möjlighet att åka på Melodifestivalsturnén under fyra säsonger. Intervjua och träffa artister från hela världen, allt från de små som inte ens släppte mer än den där singeln, till mina egna stora idoler sedan långt tillbaka.
Det gör det extra kul när bloggen nu passerat 5000 följare på Facebook. Tillsammans med ett stort Spotify-underlag, samt en hel del följare på Instagram och Twitter är det ändå en ganska stark plattform för Sveriges och världens musiker att synas på.
Jag hoppas att jag kan fortsätta lyfta fram nya artister och tipsa er om ny musik även i framtiden. Sedan får jag tacka er som följer bloggen och stöttar den med era likes, delningar och inskick av låtar. Självklart ett extra tack till alla de artister som tagit sig tiden att prata med mig för olika intervjuer, samt de som hjälpt till att organisera dessa intervjuer.
Slutligen ett tack till dig som läser detta. Det är ju för dig som bloggen finns. För alla oss som älskar popmusik.
Tack.
