Jag har gillat Muse sedan jag upptäckte dem med albumet Black Holes and Revelations , men har faktiskt aldrig fått möjlighet att se dem live. När jag väl köpte biljetter till deras spelning i Malmö för några år sedan, ställde de in, och efter det har de inte varit i Sverige. Förrän nu då här på Bråvalla.
Egentligen borde inte Muse vara min grej. Men jag kan inte låta bli att fascineras över bandets något anala stil där allt är stort som en zeppelinare. Det är lite som rock-teater över det hela, och jag antar att det är den något förtryckta musikalbögen inom mig som ändå går igång på detta.
Om inget kan jag inte låta bli att fascineras över vilken jävligt duktig gitarrist Matthew Bellamy är. Hans gitarrspel är en konst i sig, och det ser förbannat läckert ut när han svänger sin gitarr likt ett svärd under kvällens konsert på Bråvalla.
Bandet fokuserar främst på senaste albumet Drones när de spelar för oss inatt. Även om de blandar upp konserten med en del låtar från äldre album är det sällan de går längre bak än till just Black Holes and Revelation. Tror inte det hade skadat med en New born eller Stockholm Syndrome (i alla fall när de ändå är i Sverige).
Om det var värt väntan att få se dem?
Jo, men det var det allt. Hade det varit en separat spelning med bandet kanske det varit lite mer spektakulärt än bara gigantiska ballonger och serpentiner. Men ändå imponerat att Matt låter lika bra live som på skiva när han sjunger, och att som sagt killens gitarrspel till och med fick mig att uppskatta gitarrer lite mer.

Muse @
Facebook