Det är söndag och även denna vecka går mot sitt slut.
Men innan vi lämnar över till måndagen kommer här en lista med popfavoriter som jag tycker du ska ge en extra lyssning, samt slänga in i din spellista. Har du ingen spellista? Inga problem. Då tycker jag du ska följa bloggens spellista Favoriter på Apple Music. På det viset får du regelbundet nya härliga poplåtar i öronen.
Troye Sivan – Rush
När den där speciella personen gör att man känner energin genom hela kroppen när man blir berörd av denne. Den känslan beskriver Troye Sivan på den 90-talsdoftande klubbsingeln Rush. Läckert house-produktion och manskörer. Det är lite som en bortglömd låt från Pet Shop Boys album Nightlife över det hela, vilket i alla fall ger mig the Rush. Missa heller inte den sexiga videon, som definitivt är NSFW.
annelieElina – Rush
Två låtar med titeln Rush på samma vecka och i samma lista. Vad är oddsen?
Emotionellt och imponerande blir det när den svensk/amerikanska sångerskan intalar sig själv att hon är över sitt ex, vilket kan vara svårare än man tror eller vill. Blev helt golvad av Annelies uttrycksfulla och vemodiga röst som förstärks av den mjuka produktionen.
Missa inte min intervju med sångerskan i Popmuzik TV.
SVEA – The Ick
Lekfullt och kaxigt blir det när SVEA sjunger om dejtingspelet och förvandlar sig till en riktigt heartbreaker. Sedan är det extra kul när låten inspirerats av favoritfilmen Clueless och kultserien Ally McBeal. Ett givet soundtrack till sommarens korta, men intensiva romanser.
1984 – Baila Baila
Italo disco möter den spanska solkusten när 1984 minns de heta sommarnätterna och partyn i Barcelona. Detta är den dansanta sommarens anthem för oss som älskar retropop. Häll upp rosén och dansa som om det vore 1984 igen.
Birdy – Paradise calling
Inför kommande albumet Portraits ger Birdy oss denna pulserande och medryckande singel. Produktionen är färgad av glittrande synthar och ett härligt beat som kommer att boosta ditt humör. Det lovar jag.
Billie Eilish – What was I made for?
Billie sätter sig in i rollen som en Barbie-docka och lämnar inte ett öga tort med den emotionella pianoballaden What was I made for? Textraden ”Looked so alive, turns out I’m not real. Just somethin’ you paid for” ger en inget annat än gåshud.
