Efter att R.E.M. slagit igenom hos den breda massan med albumet Out Of Time och låtar som Losing my religion och Shiny happy people 1991 släppte de enligt mig deras bästa album året därpå med Automatic for the People. Den inledande låten Drive sätter en så otroligt snygg ton på albumet och låtar som Man on the Moon, The Sidewinder sleeps tonite och Find the river är alla guldklimpar till låtar som bygger upp en näst intill felfritt album.

Mest magiskt och vackert blir det dock på Everybody hurts. Denna hymn till den nedslagne ungdomen som kämpar ett krig varje dag på high school, eller för vår del i högstadiet. Att inte ge upp och avsluta det liv som för stunden känns för jävligt. Bandet berättade att texten medvetet var så direkt för att den inte skulle kunna misstolkas. Att budskapet var såpass viktigt att den som behövde höra låtan förstod att det var just till den personen låtens budskap var menad.

Själv tycker jag arrangemanget är så snyggt. Enkelt och nästan malande med gitarren och ett rytmiskt komp signerad en trummaskin av Univox innan det växer med stråkar arrangerade av John Paul Jones från Led Zeppelin. Det du.

I musikvideon, som regisserats av Jake Scott, får vi uppleva en Falling Down-liknande bilkö där människor bara väntar på att komma fram samtidigt som textningen berättar vad de olika människorna tänker.
Sjukt snyggt och effektfullt. Precis som låten.