Förra veckan släppte bandet Bear’s Den albumet Red Earth and Pouring Rain , som följde upp debuten Islands från 2014.
Bandet var i början en trio tills gitarristen Joey Haynes bestämde sig för att hoppa av tidigare i år. Numera är det istället Kev Jones och Andrew Davie som utgör bandet.
Jag fick ett snack med Kev när bandet var i Sverige senast för en spelning, som ni kan läsa här:

-Har ni varit i Sverige förr, eller är detta er första gång?

Vi har varit här ett par gånger tidigare och hade bland annat en konsert här för två, tre år sedan på Debaser. Då var vi förband, men detta är vår första headline här i Sverige.

-Vad brukar ni göra när ni kommer till ett nytt ställe? Brukar ni kolla runt staden, eller blir det mycket hotell?

Vi försöker allt se så mycket vi kan och Stockholm är ju så otroligt vackert, så här vill man gärna se så mycket som möjligt.

-Var kommer namnet Bear’s Den från?

Vi har försökt skapa ett ”safe place” för vuxna. Du känner till historien Where The Wild Things Are ? Lite som den, att vi försöker hitta en plats precis som Max i filmen med alla monter för att komma bort från hans riktiga liv.

-Ni blev nyligen en duo, vilka förändringar har det gjort för er?

Vi som är med i bandet är ganska duktiga på att spela olika instrument. Även de som är med och spelar när vi åker på turné eller i studion är också duktiga på att spela olika instrument.
När Joey lämnade var det nog för att det blev för mycket turnerande. Det är ändå ganska skönt att vi har ett nytt album som är på väg, och att vi då får en helt ny start för oss som band.

-Men han var inte med och gjorde det nya albumet?

Jo, det var han.

-Hur känner ni att ni utvecklats som låtskrivare och musiker sedan förra albumet?

Första albumet hade låtar som var skrivna i samband med att vi spelade in albumet, mixade med en hel del äldre låtar. Det som var skönt med detta albumet är att alla låtar är skrivna ungefär samtidigt. Vi åkte till Holland där vi skrev allt under tre, fyra veckor. Sedan pratade vi om hur vi skulle få ihop det rent text och ljudmässigt. Så allt blev en väldigt snabb och nära process.
Det gör att det finns ett visst koncept som löper igenom hela skivan och som skapar en helhet med låtarna. Det var en kreativt bra sak att vi fick gjort allt ungefär samtidigt.
Med andra ord har det har varit lite annorlunda, men samtidigt mer utmanande för oss att spela in nya skivan.

-Finns det en röd tråd som löper igenom albumet?

Ja. Lite av iden med albumet var att vi via texterna och ljudbilden ville vi skapa en känsla av framåtrörelse samtidigt som man blickar tillbaka. Lite som att du är där du är, men refererat till det som hänt. Sedan ville vi skapa en ljudbild som man kan köra till på natten. Som att man då blickar tillbaka igenom backspegeln. Albumet är inspirerat av stora 80-tals gitarrbaserade skivor så som de Springsteen gjorde. Den känslan ville vi fånga.

-Men ni har fortfarande kvar folkmusikkänslan från första albumet?

Nej, det finns delar av det, men det är absolut en utveckling av det. Lite mer synthar och elektroniska gitarrer. Det finns fortfarande akustiska delar, men det är definitivt ett bredare ljud denna gång.

-Var det medvetet?

Det var medvetet, så att texterna skapade samma känsla som musiken. Det knöt ihop alla känslor och element, typ.

-Ni jobbade med Ian Grimble även på detta album?

Ja, vi känner honom sedan flera år tillbaka, och han får alltid våra låtar att låta precis som vi vill att de ska låta. Vi visste att han skulle göra precis så som vi ville ha det, så vi tog in honom tidigt i processen innan vi ens skrivit klart låtarna.

-Vad händer mer i år?

Det blir en del festivaler under sommaren, och efter det kör vi USA och sedan UK och EU. Vi kommer tillbaka till Sverige i Oktober.

Bear’s Den
@Facebook