Igår fick jag ett mail från en artist jag skrivit om.
”Ville bara säga tack för supporten, känns lite som dina posts och reposts ligger bakom mycket av flowet vi har nu!”
Det är detta som gör hela Being Blogged värt de där timmarna varje dag.
När man får ett kvitto på att bloggen gör skillnad.
Det är ju det som är mitt mål. Att lyfta fram duktiga musiker, och skriva om musik jag gillar. Allt från det ultrakommersiella till det smala och ibland svåra.
Så länge det är bra och så länge jag känner att det har en koppling till mig och bloggen.
Själv blir jag mest lycklig över just de där nystartade grupperna som mailar och ber mig lyssna på deras låt de precis lagt upp på SoundCloud. ”Vi hade blivit glada om du lyssnade och kanske skrev om oss” skriver många.
Jag försöker lyssna på så mycket som möjligt, och jag vill gärna skriva om så mycket som möjligt också. (Det är mest tiden som sätter käppar i hjulet där).
För skriver jag om en ny okänd grupp så ger det dem och faktiskt bloggen så mycket mer än om man skriver om säg… Eric Saade eller Celine Dion . De har redan en stark fanskara och en post om dem i bloggen blir bara ”en till post om dem”.
Men skriver jag om den där gruppen som släpper sin första singel, så betyder det så mycket mer för dem.
Saade skulle aldrig posta en länk till bloggen för att jag skriver om hans senaste video på sin Facebook-sida. Den premiären går till Aftonbladet eller Expressen i de flesta fall. Men en ny grupp gör det.
Deras mammor och vänner gör det. Helt plötsligt har 100-tals människor länkat till bloggen och jag blir då minst lika glad för det som artisten blev för att jag skrev om dem.
Det är detta som ”betalar” mina timmar.
Att få det där tackmailet från en artist som uppskattat att jag skrivit om dem. Eller att se hur de lägger upp länken till artikeln på deras artistsida eller vanliga FB-profil.
För jag tror att en blogg som Being Blogged faktiskt behövs. Som vågar ha bredden och som vågar mixa de cerddiga Way Out West-artisterna med de kanske löjliga plojartisterna i Melodifestivalen. Bloggen där Saade, Anton Ewald och The Fooo kan trängas tillsammans med obskyra remixar, recensioner av Cut Copy , Broken Bells och intervjuer med artisten som släpper sin debutsingel.
Så fortsätt läs, länka och skicka in ny musik till bloggen.
Allt ni bidrar till betyder mycket för mig.
Det gör att jag kan och vill fortsätta skriva om det där ultrakommersiella till det smala och ibland svåra.
Tack.
