Från den lilla Skånska tätorten Skurup ger MIRIAM oss lekfull och experimentell pop på svenska. Artisten har ett intresse för R&B, soul och hiphop vilket hon och undertecknade helt klart delar. Sköna melodihookar och en häftigt instrumentell refräng skapar en oförglömlig lyssning. Personligen beskriver sångaren sin musik som ”en musikalisk och medmänsklig käftsmäll på svenska”. Jag är absolut beredd att hålla med, med tillägget att smällen träffar helt rätt.

DOLBY ATMOS

Hej MIRIAM, hur är läget?

Tja Sebastian! Det skulle jag beskriva som pirrigt och fokuserat. Att släppa ny musik kan jämföras
med att fylla år, och så händer det så mycket roligt framöver som jag ser fram emot. Och så är det
sommar för fullt härnere i Skåne, drömkombination!

Det har gått ett tag sedan du släppte musik, vad har hänt sedan vi hörde från dig sist?

Helt ärligt så har jag fått bläddra bland bilder på min mobil för att komma ihåg allt när folk frågar mig det. Förutom att skriva otroligt bra musik med mina medproducenter Hugo Sundberg och Johan Bengtsson, har jag bland annat varit förband för Jenny Wilson, haft sessions uppe i Stockholm och på Musikmakarna, och spelat på Mejeriet i Lund.

Aktuell med singeln Ser er, varför släpps just den låten nu?

Låten har varit färdigmastrad ett bra tag, men jag ville gå all in visuellt med den. När jag skrev låten såg jag allt, för mycket, och lite till framför mig, vilket för mig är ett tecken på att en låt har något utöver det vanliga. Resultatet har blivit en musikvideo som släpps nästa vecka. På ett mycket tragiskt och okontrollerbart sätt sker ju släppet i en tid då innehållet i låten förstärks ännu mer. För mig har meningarna växt ännu mer eller fått en annan betydelse under de senaste månaderna med tanke på omvärlden. Å andra sidan känns det viktigare nu än någonsin att stå för medmänsklighet.

Berätta lite om vad singeln handlar om?

Jag kollar alltid på nyheterna när jag sitter och käkar frukost, och en slaskiga vintermorgon kom två̊ inslag efter varandra som fick mig att tappa det helt. Att räddandet av flygbolag prioriteras över barnfattigdom blir liksom skrattretande, samtidigt som det på̊något sätt visar hur vuxna tänker när det väl kommer till kritan. Och sen blev jag lika förbannad som ångestfylld, när jag insåg att jag själv är vuxen. Så jag skrev av mig, och det blev en låt som handlar om frustrationen kring att vi medvetet gör val som uppenbart går ut över våra nästa. Den är liksom både en obehaglig nål i ögat på folk som behöver den, men också en låt som får dig att känna “okej, så, nu löser vi detta”. Att det inte får lov att vara helt kört än.

Kommer du ihåg när du skrev låten och vad känslan var när den var klar?

Jag minns det som att det var lite samma känsla som när jag skrev min första singel (Polo Sweater Club). Att jag kunde lyssna på den och höra att den lät lika självklar som någonting jag själv aldrig hade hört innan. Jag hade ju bara kastat mig över min dator, och av en slump fått fram ett projekt jag jobbade på för en annan artist men hade kört fast i. Efter att ha samplat dessa nyhetsinslag, distat sönder sångmelodier som jag spelade in med en kass mick, och trackat en arg elgitarr genom samma kanaler, så kändes den för mycket “jag”. Texten fanns där på typ en halvtimme. Och den känns fortfarande lika mäktig och mycket, nu som då.

Foto: Nils Sjoholm

Vart hämtar du inspiration ifrån när du skriver musik?

Mitt huvud och röstmemos, haha. Jag har liksom en massa rytmer, ackordföljder och melodier i en bank i mitt huvud, eller på min mobil. Texternas innehåll är hämtat direkt från någonting som berör eller har berört mig. Sedan har jag alltid lyssnat väldigt mycket på musik, och många i min
umgängeskrets är musiker eller studerar och jobbar med musik på något sätt, så självklart hämtar
jag ju inspiration där också.

Ditt sound är färgat av R&B, soul och hiphop, vad har du för relation till dessa genrer?

Jag skulle beskriva den relationen som att jag är nykär. Såsom jag minns det, är jag uppväxt med helt annan musik omkring mig. Jag kunde visserligen stå i kyrkan och sjunga i gospelkörer som barn, men sedan blev jag hämtad i mammas blå minibuss och så dunkades Kings of Leon eller Timo Räisänen i bilen, medan vi körde in till Malmö för att lyssna på Malmö Symfoniorkester. Sedan när jag har lyssnat på låtarna jag proddade i tonåren, är de ju sprängda med influenser från R&B, hiphop och soul, vilket bara gör mig förvirrad, haha. När jag gick på folkis spelade vi ibland musik inom dessa genres, och jag minns att jag då på ensemblerepen kunde tänka “men vad fan, det är sånt här jag skriver ju?!”. Och så började jag lyssna, och blev och är förälskad.

Hur har du kommit fram till ditt sound?

Det känns konstigt för mig att säga att “det här är mitt sound”, å andra sidan känns det jag släpper
nu helt rätt i både magen och i själen. Just det svenska språket har jag alltid dragits mer till, jag gillar hur orden smakar och att det inte behövs många ord för att vara lika metaforiskt som spot on. Hur det låter är en paketering av min musikalitet och kreativitet. Och musik som jag dör för. Jag kan gå igång på allt från postrock till barbershop eller drill liksom, haha.

I mina öron bär din musik på en stor lekfullhet och kreativitet. Vart tror du den
lekfullheten i kommer ifrån?

Vad kul att det hörs att jag har kul när jag skriver! Jag är i grund och botten självlärd som både
musiker, låtskrivare, sångerska och producent, och både som människa och musiker alltid haft ett
starkt och bestämt “kan själv”-driv. Jag älskar att kombinera det självklara med överraskningar. När jag gick på Rytmus i Malmö och sedan Furuboda Folkhögskola, blev det som grädden på moset för mig. Jag har alltid haft en musikalisk grund att stå på, men genom olika roller, utbildningar och erfarenheter fått olika verktyg för att förstå och vara ännu mer kreativ i mitt skrivande.

Producerar du din egen musik?

Ja, i stort sett gör jag grunderna på egen hand, men jobbar ihop det tillsammans med mina
medproducenter Hugo och Johan. Ibland har jag med mig ett helt färdigt projekt där jag har mixat
lite väl galet så att Hugo får det jättejobbigt sen när vi ska städa upp det. Men ibland märker jag att det mer blir “det här är en hit, men det kommer snabbare låta som jag vill om jag tar det till studion redan nu”. Och så jobbar vi 3 ihop, och jag lär mig skitmycket och har kul samtidigt. Det är en utmaning för mig att släppa in andra när jag skriver till mig själv, för det är en så stor del av min
identitet som musiker och människa. Men Hugo och Johan fattar det, backar, förstärker, visar,
förklarar och utmanar hela tiden, och jag är så tacksam över att ha så snälla briljanta extrahjärnor
som surrar minst lika mycket som min. Fast det är fortfarande oftast jag som har sista ordet, haha.

På vilken plats eller i vilket sinnestillstånd känner du dig som mest inspirerad?

Det kan både vara när jag sitter själv eller är i studion med Hugo och Johan. Den gemensamma
nämnaren är ju när någonting känns i magen, oavsett om det handlar om att spela på ett
instrument, en textrad bara dyker upp i mitt huvud, rytmer eller ett ljud från en analog synth. När
jag har flow så går det snabbt för mig, och ett helt paket för produktionen dyker oftast upp i mitt
huvud att jobba utefter.

Foto: Nils Sjoholm

Du kommer från den lilla skånska tätorten Skurup, vad är det bästa med att bo där?

Att bo på ett mindre ställe har ju både för och nackdelar, vilket känns väldigt synonymt med alla
småställen. Det bästa med Skurup är att det ligger otroligt fint till med nära till både skog och hav.
Med tåg är du inne i Malmö på mindre än en halvtimma, Köpenhamn tar ungefär en timme. Jag har även många fina och långa relationer med folk som bor här. Vissa dagar vill du verkligen bara vara helt anonym när du går in på Coop, men det finns en väldigt fin trygghet i att det alltid finns folk ute på byn som jag känner om det skulle vara något.

Skulle du säga att platsen influerat din egen musik?

Oj, vilken spännande fråga, det har jag aldrig reflekterat över?! Såklart har ju allt sjungande i kyrkan påverkat mig. Och den lokala talangjakten som bara var en gång om året, där det gällde att ge allt eller inget då det inte hände så mycket mer för någon som inte var sportintresserad. Kanske också att det var via Kulturskolan här som jag insåg att jag lär mig bäst när jag får göra det i mitt tempo.

Du har tilldelats Skurups Kommuns Kulturstipendium 2021, och hamnat i zoom-möte med Max Martin. Berätta om det mötet….

Haha, ja, det är helt sjukt egentligen när en tänker på det. På distans går jag utbildningen “FRAMÅT” via Studiefrämjandet, som fokuserar på musikbranschen ur ett independent perspektiv, där vår kursledare Adam Tensta bjuder in gästföreläsare. Så jag satt ju verkligen inte helt själv med honom, då hade jag nog inte fått fram ett pip. Men i slutet av mötet tog jag tillfället att fråga och prata lite med honom kring musikbranschen och hans syn på dess framtid. Martin upplevde jag som väldigt snäll, klok och down to earth.

Vad kan vi förvänta oss av ditt musikår 2022?

DEBUTALBUM! Lika bra att outa det, men det är ett helt galet bra album som jag själv har lyssnat
sönder det senaste året. Spelningar blir det såklart. Och så kommer det ju släppas låtar av andra
artister där jag står med som låtskrivare och producent. Många bollar i luften, precis som jag vill ha det!

Vad har du för egna förväntningar på ditt musikår och den aktuella singeln?

Jag försöker att hitta en balans mellan att ha skyhöga förväntningar som motiverar, men samtidigt ha en medvetenhet om att det här kommer och måste få lov att ta sin tid. Något jag allt mer landar i är att det aldrig är dåligt att redan ha skitbra material ute, det är ju bara bra att kunna visa och skicka om någon möjlighet skulle dyka upp. Så jag förväntar mig bara att de som har väntat på ny musik kommer att lyssna sönder, samtidigt som jag når en bredare och fin skara med nya lyssnare!

Ska du göra något kul på releasedagen?

Just den dagen ska jag ge mig själv en jävla massa extra klappar på axeln, käka glass och någon festlig falafelrulle, förmodligen komma på en utflippad promotiongrej i sista stund, ringa min mormor, och samtidigt påminna mig själv om att bara vara. Och se fram emot alla nya spännande dörrar som öppnas för mig!

DOLBY ATMOS
Share.

Artist (Astian), låtskrivare och deltidsskribent. Men framförallt musikälskare och här för att lyfta andra artister.

Skicka in din musik

Spellistor

PRESENTERA DIN MUSIK

Bloggen fokuserar i första hand på alla musikinskick och förfrågningar från våra Patreons. Som Patreon garanteras du att vi lyssnar på din musik och svarar dig, samt att du stöttar bloggen så att den även i fortsättningen kan leverera dagliga musiktips.
Du kan läsa mer om upplägget med Patreon här, samt använda denna sida för att skicka in din musik.

Tack för att du är Patreon.

SUBMIT YOUR MUSIC​

The blog focuses primarily on all the music submissions and requests we receive from our Patrons. We always listen to the music you as a Patreon submit and you always get a replay. At the same time you support Popmuzik and makes it possible for the blog to continue write about new music.
You can read more about the blog’s Patreon here, and use this page to submit your music.

Thank you for being a Patron.

Musikinspiration från Göteborg sedan 2011