Snart släpper kanadensiska Jillian Lake sitt debutalbum men innan dess hinner hon med en singel till. I låten XVII får vi mid-tempo indie med fängslande sång och en drömsk produktion. Precis som i tidigare låtar transporteras vi till en värld av bitterljuv sorg som ändå tröstar ett brustet hjärta. Produktionen är snyggt avvägd mellan organiska inslag och en elektronisk trummaskin samt pockande synthar.
”XVII är en låt om sorg och att hitta sig själv förstörd i efterdyningarna av ett uppbrott där du ser världen bara fortgå runt dig. Mycket ångest, mycket körande på oändliga grusvägar och mycket skrik i avgrunden. När du tappar känslan av dig själv är det många gånger svårt att andas. Detta är en låt om att försöka hitta ditt fotfäste igen. ”
Lite pop, subtil folk och därtill indie är vad Jillian Lake står för. Hennes melankoliska framtoning med akustiska produktioner skapar vacker poesi och det är med spänning vi inväntar det kommande albumet.
