Med en bakgrund i Deep House och EDM försöker producenten Loenbaek skapa en unik ljudbild som ämnar till att inte spegla tidigare genrer han varit verksam inom. Lyckas Loenbaek? Ja men absolut, det är tillräckligt mycket nostalgi blandat med modernare ljudtexturer för att väcka intresse hos en bredare publik. Vad jag personligen gillar skarpt är hur synt-ljuden påminner om soundtracket till senaste säsongen av Stranger Things. Det finns en något subtil distad känsla över syntljuden som blandas med förväntan och spänning vilket från mitt perspektivs ändå är relativt nytänkande och kreativt.
Låten No Surrender är en tragiskt men dansvänliga historia om en hopplös romantiker som inte kan slita sig från en förälskelse. Producenten har här valt att plocka in rösten från Monty Wells som definitivt passat in i denna elektroniska ljudbild. Hans röst blir nästan som ytterligare ett synt-element som förhöjer hela låten till en ny nivå.
Med låten No Surrender bryter Loenbaek ny mark med ett helt nytt sound. Experimentella syntljud blandas med både nutid och dåtid. Allt för att skapa en unik lyssningsupplevelse.
