Siiri Nilsson är en artist och låtskrivare på 27 år från Sundbyberg. Hon släppte nyligen sitt debutalbum Just the Beginning, som bland annat innehåller singlarna I’m lost, Morning train och Summer of 1992.
Jag bad Siiri berätta lite mer om sig själv och albumet i denna intervju som du kan läsa här i bloggen:
Hej Siiri. Hur känns det att ha ditt debutalbum ute?
Det känns jättekul! Lite tomt på samma gång eftersom fokuset har varit på att skapa detta album under en så lång tid. Jag tror att jag måste landa lite i det hela, men jag ser även fram emot att skapa nya låtar och nya projekt.
När började du arbeta med låtarna på albumet?
Låtarna har vuxit fram under åren. Jag började att skriva några av låtarna på albumet redan 2017.
Var det tänkt att det skulle bli ett helt album, eller är det något som vuxit fram under arbetets gång?
Jag har alltid haft en tanke på att det vore häftigt att släppa ett helt album. Tidigare så har jag släppt singlar men nu kändes det som om jag hittat rätt idémässigt. Jag hade också tillräckligt många låtar på lager för att kunna skapa detta album. Jag känner mig så nöjd att det äntligen blev av!
Om du skulle välja en av låtarna på albumet, vilken av dem tycker du representerar dig mest som artist och på vilket sätt?
Då skulle jag nog säga Morning train. Dels för att det är så avskalat men också textmässigt så är det hoppfullt.
Om vi går tillbaka i tiden lite. Har musiken alltid varit med i ditt liv och hur växte tanken att släppa musik själv?
Musiken har alltid funnits i mitt liv. Ända sedan jag kan minnas så har jag lyssnat och hållt på med musik i olika former. När jag var 8 så började jag att spela dragspel och efter det så har jag varit med i olika musikprojekt.
Tanken på att släppa musik själv, har nog bara kommit sig av att jag vill få ut min musik.
Vid sidan av musiken, vilka intressen har du där?
Jag målar tavlor och skapar konst. Sen så tycker jag att det är kul att umgås med vänner och vara i naturen.
Vilka artister har inspirerat dig genom livet?
Joni Mitchell och Frank Sinatra har nog varit dom artister som inspirerat mig mest genom livet. Joni Mitchells texter är så inspirerande och Frank Sinatras röst är gudomlig. Jon Bellion är också en stor förebild och jag hade lyckan att se honom uppträda live här i Stockholm för några år sedan.
När du ska koppla av och koppla bort vardagen, vad gör du då?
Då brukar jag gå ut och springa och lyssna på musik.
Vad får dig själv att gå igång på en låt? Är det texter eller melodier som du fastnar för?
Melodier! Riktigt bra melodier kan verkligen göra en hel låt, även fast texten kanske inte är så speciell.
Oh. Ser förresten att du gjort en jullåt. Santa, come back. Berätta, hur kom det sig att du gjorde och hur arbetade du fram den?
Ja! Den skrev jag för några år sedan. När jag skriver mina låtar så vet jag inte riktigt åt vilket håll musiken kommer att gå. Jag tror att mycket handlar om vilket humör jag är på. Ibland har jag ett tydligt tema och ibland kan det temat ändras och bli någonting helt annat i slutänden. När jag skrev denna låt så var julaftonen väldigt nära så det blev ganska naturligt att skriva en jullåt.
Är julmusik något du själv uppskattar och har du några favoriter?
Ja, jag uppskattar julmusik! Frank Sinatra, Dean Martin och Nat King Cole är några av mina favoriter, särskilt när det gäller julmusik.
Tillbaka till albumet. Omslagen till singlarna är målningar och diamanter. Vad tänker du att omslagen ska förmedla?
Diamanterna på särskilt omslaget till Morning train symboliserar morgondagg och dom ljusa färgerna på omslaget ljuset när solen precis går upp.
I’m lost-omslaget föreställer stormigt vatten och land. Detta tycker jag kan symbolisera känslan av att vara vilsen.
Jag hade en idé om att kombinera min konst med min musik så omslagen är bilder tagna på delar av en större tavla som jag målat. Jag tänker att målningarna ska förmedla samma känsla som texten i låtarna.
Vad fick dig att välja titeln Just the Beginning på albumet?
Dessa låtar är verkligen bara början för mig på alla sätt. Det är både dom första låtarna jag skrivit och en uppmaning till mig själv, att fortsätta skriva låtar och försöka ta mig fram i musikbranschen och se vart det leder.
Omslaget är ju ganska långt från singlarna i stil och nästan lite kyrkligt. Hur tänkte du med omslaget?
Jag ville skapa ett tidlöst omslag. Jag inspirerades av 70- talets färger och former när jag skapade omslaget till detta album. Jag ville också att det skulle bryta av lite ifrån det jag tidigare publicerat.
Med ett album ute, vad är nästa steg för dig?
Jag har redan börjat att fundera på att skapa nästa album och jag har redan lite andra samarbeten på gång. Jag hoppas att i framtiden få möjlighet att kunna leva på musiken, både genom att skriva till andra och genom att släppa egen musik.
Du har släppt musik sedan 2017, hur känner du att du själv utvecklas som låtskrivare och artist under dessa år?
Jag känner mig säkrare både som artist och som låtskrivare. Jag har nog utvecklats som person, vilket jag tror leder till att mina låtar kanske får en “mognare” touch.
Du ger ut musiken på egen hand. Vad ser du som utmaningen och fördelen med att vara egen som artist?
Utmaningen är att man inte har samma förutsättningar marknadsföringsmässigt som artister som är signade till skivbolag. Jag har inget team bakom mig, allt kommer från mig förutom händelsevis åsikter från mina närstående.
Fördelen är att jag skapar nästan allting själv, så jag har total frihet att göra vad jag vill.
Vad är ditt personliga tips för någon som ska börja släppa musik idag?
Tro på dig själv och det du skapar!
Tack så mycket.
