P3 Guld-nominerade Isle of You är återigen tillbaka med sin glittrande pop. Den här gången heter singeln Cool Without You och presenterar en frigörande klubb-anthem. Duon som består av Ida Johansson och Elina Danielsson fortsätter imponera stort och nya singeln kommer helt klart gå varm i mina lurar. Självklart ville vi veta mer om denna låt och tog därför tillfället i akt att ställa några frågor till dessa grymma popmakare.

Cool Without You markerar den första singeln för 2022, skulle ni säga att det här soundet representerar vad vi kan förvänta oss av erat musikår 2022?

Oj en så svår fråga! Vi gör bara det vi känner för. Det är lite vårt nya koncept- att tänka mindre på strategi och sound och så vidare och bara göra det som vi tycker är najs. Den som ändå visste vad som kommer härnäst.

Låten säger ni skrevs under en tid då vi ville göra er fria, men inte hade mod nog. Har ni lust att berätta mer om denna period och vad låten betyder för er?

På senaste tiden har vi satsat på att göra oss fria på så många sätt, från förväntningar på oss själva, på vår vänskap, på vilken typ av musik vi ska göra, från vad andra tyckte och tänkte om oss. Och nu skämtar vi om har vi hittat en ny väg i livet – krigsstigen haha. Nej men vi försöker att stå upp för oss själva mer, försöker känna efter vad vi verkligen vill och vad vi tror på och det är lite läskigt. Det är inte heller ofta man, mitt när man befinner sig i en fas, är medveten om det. Ofta är det ju först efter man går ur en fas som man kan se till vad man gjort. Som med tonårsrevolter och vuxenrevolter och andra revolter osv. Men vi försöker mycket aktivt att jobba med att bli bättre på att göra det vi själva tror på, och Cool Without You är väl ett försök till att vara en påminnelse till oss själva att vi är bäst på att vara oss!

Kommer ni ihåg hur ni kläckte iden till låten och prodden?

Vi ville göra en låt som lät som frihet rakt igenom. Och vi ville ha en gitarr med i produktionen! Och vi älskar synthbas. Med vår superproducent Joakim Buddee satt vi i studion och testade och testade olika synthar tills vi fastnade för den väldigt karaktäristiska som vi valde till droppet. Vi älskar att jobba med Joakim, han har mycket tålamod och låter oss testa alla dåliga idéer tills vi hittar något som vi tycker låter fett!

Som lyssnare upplever man att låten pendlar mellan eufori och melankoli, var det intentionen hela tiden?

Det är något speciellt med de två känslorna ändå. Lite som kärlek och hat. Man tänker först att de är motsatser men egentligen ligger de sjukt nära varandra. Vi vill tro att de kontrasterna faktiskt gör en låt mer intressant, så brukar i alla fall vi känna när vi lyssnar på musik som färgas av eufori och melankoli.

Ert sound är för mig väldigt drömskt och atmosfäriskt. Vilka artister inspirerar er och varför?

Tack! Vad fint! Vi älskar mycket! Tove Lo har länge varit en superfavvo. Vi började göra musik mer eller mindre för att vi båda ville vara Taylor Swift, men vem ville inte det?!

För de som inte har koll på er, vilka är Isle of You?

Isle of You är popduo med rätt mycket hybris från lilla Öland. Det är vi två, Ida och Elina, som började göra musik tillsammans när vi var 10, bestämde att det var vi mot världen och har sedan dess aldrig slutat göra musik.

Med tanke på att ni vann Framtidens artist 2019, tänker jag att folk borde veta vilka ni är. Shame on them i så fall. Vad har den vinsten betytt och hur har ni burit med er titeln i ert musikskapande?

Det har betytt mycket för oss… särskilt de dagar när man tycker att allt man gör låter skit, då kan man alltid plocka upp det minnet som en påminnelse om att det inte kan vara så dåligt ändå!

När vi ändå är längst minnenas stig, kommer ni ihåg den första känslan när ni såg att Sia uppmärksammade er låt Bodygard?

Haha jag vet att jag gömde mig i ett svettigt diskrum på Espresso House, såg på mig själv i spegeln som fanns där och på kaffesumpen i ansiktet och kände mig bäst i hela världen. Tänkte att 1. NU HÄNDER DET. 2. Alla som köper kaffe från mig idag borde skatta sig LYCKLIGA! haha <3

Ni har spelat på många scener bland annat på ett högsäkerhetsfängelset i Medellin, Colombia. Men vilken spelning är den mest minnesvärda?

Oj, den är nog ändå den mest minnesvärda. Vi var ju både rädda, överösta med kärlek, fick ett nytt sätt att se på livet och en insikt om att musik kan korsa alla gränser!

Men en annan spelning som var minnesvärd på ett helt annat sätt var när vi spelade på Peace and Love, och fick reda på att scenen vi precis stått på, tillhörde en del av festivalen som varit stängd för besökare sedan 2 timmar haha. Det förklarade att INGEN i princip var där.

En annan kul grej var att åka på förbandsturné med High as a Kite från Norge. De hade något sorts läskigt kranie från en hjort som de öppnade varje show med. Vi fantiserade mycket om hur det skulle va om vi liksom råkade ta med det in på scenen och liksom avslöja den grejen innan deras show började.

Kommer ni ihåg när ni bestämde er för att satsa helhjärtat på musiken?

Vi kommer ju från Öland. Och under skoltiden när vi gick på högstadiet åkte vi så ofta vi kunde med bussen upp till Stockholm där vi gjorde musik. När vi kom upp hit kändes det som att vi befann oss i himmelriket. Sedan när vi åkte tillbaka till Öland stannade alltid bussen mitt ute i ingenstans, på ett ställe som heter Ringarum. Jag minns så tydligt när vi stod där på en bensinstation,, bland hyllor med kattmat och Bullens Pilsnerkorv, och öste ner lösgodis i en påse och var mer eller mindre deprimerade för att behöva lämna bubblan. Ur de alla gånger vi stod där på Ringarum växte beslutet. Vi skulle flytta till Stockholm och ge allt!

Kommer ni ihåg den första låten ni skrev tillsammans och i så fall hur blev den?

När vi började skriva tenderade låtarna att vara lite mer riktade mot vissa personer. En låt som Ida skrev väldigt tidigt handlade om att hennes föräldrar ville att hon skulle gifta sig med en kille i vår högstadieklass vars familj ägde mycket mark på Öland. Hahah låter som ett arrangerat äktenskap, vilket det inte var men det var snarare ett subtilt tips att skaffa en rik man. En annan skrev vi till en vän som vi älskar som vi där i stundens hetta tyckte var helt orimlig och borde få en låtkänga för det. Idag är vi lite mer diskreta.

Åter till den aktuella singeln Cool Without You det känns som att ni hämtat lite inspo från EDM med beatet och vox-chop effekterna, skulle ni säga att det stämmer?

Ja lite! House känns så himla lökigt men det finns en frihetskänsla och eufori i den genren, som typ ingen kan motstå! Allra minst vi. Och den känslan ville vi ha i Cool without You! Så vi körde mest på med det vi tyckte lät bra. Ibland är välsjungen sång så pretto så då känns det kul att choppa upp den – därav vox-chops!

Hur definierar ni själva ert sound?

Pop med synthar, elgitarrer och andra grejer som vi inspireras av för stunden. Förut var det 80s. Nu när alla andra kör på 80s vill vi hitta något nytt. Samt att vi sjunger unisont. Den grejen snodde vi från ABBA.

På omslaget ser vi er med varsina platinablonda page-peruker. Vad är storyn bakom omslagsbilden?

Hmm vi hade ju ett bra svar på detta men har glömt. Vi hade en idé om att klä ut oss till män men riva bort rekvisitan för att peka på att vi är starka som kvinnor och vill embrace:a våra feminina sidor och att det är power…. men sen insåg vi att vi hellre vill vara snygga i platinablont än ha billigt låtsasskägg från partaj på oss. Men om vi ska göra efterkonstruktion så har vi varit bästa vänner så länge så att många av våra kompisar typ inte ens vet vem som är vem av oss. Och det var något vi tyckte var jobbigt under en svajjig period i våra liv, men nu tycker vi det är FETT! Hur många har turen att få göra sin dröm tillsammans med sin bästa vän, råka sjunga på ett sätt som passar ihop och digga exakt samma musik!? Så med dom här perukerna vill vi säga att det är helt okej att säga Elina till Ida eller tvärtom, vi är Isle of You!

Hur kom ni fram till att bilden skulle tas i ett restaurangkök?

Uteslutningsmetoden. Ingen av våra lägenheter hade en vägg utan tavlor eller en soffa som är helt omöjlig att flytta på, så då kom vi på att vi kunde höra med vårt favoritcafe Louie Louie som ligger på samma gata som Ida bor på. Vi älskade också kontrasten som det skapar. Galaklänningar i ett restaurangkök. Kändes cinematiskt och knasigt på samma gång. Det är najs.

Ni har varit verksamma ett par år nu, men vart ser ni er om ytterligare tre år?

I vårt universum har vi varit verksamma i 14 år men det är klart, inte riktigt officiella mått mätt. Vi vill alltid komma framåt såklart och har massa drömmar om spelningar och EP-släpp och nytt album-släpp och så vidare. Men vi tar en sak i taget och kommer fortsätta skriva och släppa och spel så mycket vi bara kan.

Sista frågan, vad är det bästa tipset ni kan ge till andra musiker som vill livnära sig/ lyckas med sin musik?

Att kanske sänka ribban lite, sluta ta sig själv på så stort allvar och bara köra på. Göra det man tycker är sjukt kul och det man känner att man är bra på och lyssna mer på sig själv än på andra hela tiden.