Artisten Judy Blank har inte varit blyg för att möta sina känslor och leverera gripande låtar på sina senaste släpp. På Confetti fortsätter hon i samma spår. Här får vi en låt insvept i vinylcrisp som är vitsig och pianodriven och pendlar mellan höga doppar och allvarliga dalar ur intressant perspektiv. Det psykedeliska pianot är ämnat att låta som ett ensamt föremål i ett tomt hus där sången sveper runt en som en varm filt. Därtill får vi en blåssektion som kompletterar Blanks ljusa sång och öppnar upp till hennes musikaliska värld. Trots det tunga ämnen är hennes leverans lätt, och håller en avslappnad ton.
”Skulle jag tröttna på gammal konfetti som fastnar på mina kläder? / Om varje dag var som en fest, skulle det inte vara lika roligt att gå.’
Judy Blank
