En av Sveriges starkaste röster är tillbaka. Det är nämligen dags för Isak Danielson att inleda sitt 2022 med den mäktiga Bond-balladen Good things come to those who wait. En låt som jag faktiskt hade äran att höra under Isaks spelning på Pustervik i höstas.

Good things come to those who wait handlar om vägen till framgång, om att ta sig dit du vill och vad du är tvungen att offra för att ta dig dit. Något som definitivt känns i låten när den byggs på för varje vers och bara blir större och större.

Allt är liksom så snyggt här. Både den mörka inledningen med ett piano och Isaks röst, till när låten byggs upp med stråkar och slagverk. Det blir pampigt, filmiskt och kanske en av de snyggaste Bond-låtar som inte är just en Bond-låt.
Good things come to those who wait är skriven tillsammans med ingen mindre än Peter Kvint som även producerat låten.

Jag vågar påstå att Isak inleder 2022 på topp, för jag tycker i alla fall detta är sjukt bra.

För att få lite mer info om låten kontaktade jag Isak via zoom för en kort intervju.
Du kan se en del av intervjun som video eller läsa hela här nedan.

Du har nyligen varit på semester i Spanien. Hur var det?

Det var jättehärligt. Jag var där med familjen och vi softade. Det är skönt när man får sol och ljus en hel dag. Solen gick ju upp vid sju på morgonen och ner vid åtta på kvällen. Så det var magiskt. Sedan hade vi tur med vädret, så det var soligt varje dag.
Samtidigt är det inte överdrivet varmt där nere, men ändå 19 grader. Så man kunde kanske bli lite brun. UV-index på två, så jag kämpade på, haha.

Både turné med Darin och soloturné under hösten. Har du något magiskt minne från de olika turnéerna?

Turnén med Darin var ju magisk. Jag har aldrig varit förband tidigare och det var fantastisk. Kul att få stå inför en publik så många kvällar. Det var 19 datum i Oktober, så det var verkligen jättelärorikt och fantastiskt kul.
Sedan blir det ju en annan grej när man står framför sin egna publik under min turné. Jag tror nog att det bästa minnet är när jag kört den nya låten och ser folks reaktioner. Den är lite kämpig att köra live dock, haha.
Sedan var det något speciellt med Oslospelningen. Jag vet inte varför. Under Ending var det två tjejer som skrek texten hela vägen igenom. Sedan var det en speciellt stämning under Always i Göteborg, Stockholm och Oslo som var annorlunda, så det var fantastiskt kul.

Framförallt kan jag tänka mig att det är skönt att få träffa publiken igen efter ett och ett halvt år.

Ja, verkligen! Att få stå på scenen och sjunga för folk är ju det som jag tycker är roligast. Att få se deras reaktioner till låtarna. Man vet ju inte vad folk tycker om, eller om man ens är omtyckt. Det är alltid en chock när man kommer dit och presenterar en låt och känner stämningen i rummet.

Du inleder året med singeln Good things comes to those who waits där du jobbar med Peter Kvint. Berätta lite, vad handlar låten om.

Den handlar om framgång och vad man är villig att offra för att nå sina mål.

Känner du att du fått offra mycket för att nå dit du är idag?

För mig är det lite ensamt.
Artistlivet är väldigt annorlunda till andras liv och då blir det lite ensamt. Sedan tror jag det har att göra med min personlighet och mitt psyke, där man lever sig in i artisteriet och skrivandet, så kan det bli svårt. Det blir psykiskt påfrestande för de runt omkring en och i relationer.
Vissa grejer har jag nog offrat, men jag vill ju också lyckas och nå dit jag vill nå.
Sedan har man ju nya mål. Man vill alltid nå länge och längre. För det är lite det som låten handlar om. När du når dit du vill är frågan om man någonsin är nöjd. Vill man ha mer? Är man ledsen? Har man bara sabbat det för sig själv? Det var den typen av tankar jag hade i mitt huvud.

Jag skrev låten med Peter i Stockholm och jag var väldigt bakfull den dagen med, så jag vet inte om det gjorde mig extra konstig så hjärnan funkade på ett visst sätt, haha.
Men jag kände något när vi skrev den. Jag kände att ”wow, detta var något stort” när jag gick där ifrån.
Det är en av mina favoritlåtar som jag gjort så jag är jättestolt och nöjd med den.

Hur kom arbetet med Peter Kvint till?

Det var längesedan.
Vi gjorde ett par låtar till mitt andra album och någon låt till EP:n.
Det var via min manager och vi satte upp ett möte för att ses och snacka. Sedan började vi jobba tillsammans och vi båda gillar varandra för det är en så härlig och enkelt process när vi skriver. Med honom går det så fort. Det är som vi förstår varandra på ett sätt jag inte upplevt med någon tidigare.

Men det måste ju vara magi i studion när man kan kommunicera typ utan att prata och bara göra saker.

Absolut! Det är så!
Jag tror jag pratade om det under turnén inför den nya låten. Han kan sitta och spela något och jag kan säga att jag är i det här vibet idag. Så början han spela och jag sjunger in i ett stick i en refräng och vet precis var han ska gå.
Jag tror att melodierna till alla låtar vi gjort var klara på 20 minuter. Sedan skriver vi text i högst två timmar. Sedan går jag och köper lunch medan han gör en instrumental demoversion så jag kan spela in sång, sedan går jag därifrån.

Var det tänkt att det skulle låta Bond-aktigt från början?

Det var det faktiskt inte. Jag kommer inte ihåg vad det var. Det var lite mörker den dagen och jag ville ha något mörkt och dystert. Så blev det det. När Peter väl proddade den gick den åt det hållet.

Du har lagt upp lite Ziggy Stardust-bilder på Instagram för att teasa om låten och videon.
Berätta om videon.

Videon handlar om det låten handlar om. Olycklig framgång. Jag är den här personan som tar inspiration från olika akter och blir något sort. Men det är en twist i videon att det inte är någon publik som tittar på mig när jag framför låten.
Att när man väl dit man tror man vill nå så är frågan om det verkligen är så man trodde det skulle vara.
Sedan alla referenser till David Bowie och Elton John med vingar, lite Mick Jagger och Freddie Mercury. Det är inte fokuset i videon, men tanken är att ta från olika legender för att kunna lyckas. Vem ska jag vara för att nå dit jag vill?

Rent spontant kan man ju också tolka det som att du kan ändå vara ensam, hur stor du än är?

Precis.
Det är en rolig tanke att leka med. Jag har en inre röst som säger att det är det här jag ska göra och det är det här jag vill bli. Jag har en stark vision av var jag vill nå. Sedan kan man också brottas med tanken att tänk om det bara blir tragiskt och jag mitt liv kommer att suga.