Tankarna om finalgenrepet i Melodifestivalen och tippning

Pinterest LinkedIn Tumblr +
Visa vad du tyckte
Like
Love
Haha
Wow
Sad
Angry

Idag befinner vi oss alltså i Friends Arena för att se genrepet av Melodifestivalen. Sista stoppet innan vi har en representant för Sverige i Eurovision Song Contest.
Jag kan inte låta bli att tycka att vi fått ihop en stark final även i år. Visst, några namn saknar jag, som Loreen och Bella & Filippa, men jag tycker ändå det blev en bra blandning på låtarna och artisterna i år. Allt förutom Owe Thörnqvist och i viss mån Jon Henrik Fjällgren går ju i poppens tecken vilket passar mig som handsken.

Men låt oss börja med produktionen.
När vi varit ute på vägarna under fem veckor och nu landar i Friends, märker jag hur liten scenen är i förhållande till arenan. I de andra arenorna kändes scenen så mycket större. Speciellt när kameran sveper ut från scenen och mot publiken ser det galet litet ut. Jag känner att Friends – även om det är coolt att vara här – är för stor för just TV-formatet. Det hade nog inte skadat att återgå till Globen (eller varför inte Malmö Arena) igen för finalen om jag ska vara ärlig. TV ska ju på något sätt vara nära och mer intimt, nu blir det som att filma en väderkvarn på två kilometers håll från en stor äng, typ.

Nu har vi under fem veckor gnällt på manuset, och jag ber om ursäkt. Det blir inte direkt bättre i finalen. Det skulle kunna vara bättre, men saker lyfter aldrig.
De gör en parodi på Skam som här heter Smak, där Alexander Rybak är med och är en fiolspelande Mellohater.
Hade man varit smart skulle detta inslag ha löpt som en röd tråd igenom hela säsongen. En eller ett par scener varje program, där vi följde personerna som sedan avslutas med att Mellohaters framför en låt på scenen i finalen. Nu bygger det upp mot något som aldrig blommar ut riktigt. Det blir liksom… okej.
Då är det värre när hela Melodifestivalen – Sveriges största fest – förvandlas till Mölndalsrevyn och numret Din mamma jobbar inte här. En sketch som är så dum att det på något sätt ändå är tur att vi är i Friends – man kan ta med sig den stora skämskudden. Det är på snudd lika dumt som den där kemtvätts-scenen.

Men jag måste ge David Lindgren en elloge för hans sång i green room, där han gör ett kärleksmedley tillägnat sig själv. Det är härlig hybris och faktiskt väldigt charmigt. Mer sång borde vara receptet för kvällen.
Att vi sedan får promotion för Zara Larssons kommande album, som släpps nästa vecka, då hon är gästartist för kvällen är en bra sak. Hon kör ett kort medley på tre låtar och får för en stund känna på hur det skulle kunna vara att uppträda under halvtidsakten av Super Bowl tillsammans med sina dansare.

Här är något som jag fortfarande tycker Melodifestivalen borde jobba mer på. Att ha gästartister som sjunger sina nya singlar. Som sagt, hela musikbranschen är i huset, så det vore väl ganska smart (och enkelt) att låta en artist framföra en ny singel i varje program. Helst med lokal anknytning till den stad / region man är i, men det är väl egentligen sekundärt. Det är ett bra forum att lansera ny musik även utanför Melodifestivals-bubblan på.
När Justin Timberlake tackade ja till att sjunga på Eurovision förra året, öppnade han upp dörren att det ändå är en bra plattform att promota sig på. Zara Larsson – eller Ten Music – verkade fatta detta, och jag hoppas på mer av det här inslaget. Inte bara i finalen utan även i deltävlingarna.

Bidragen då?
Jag ska inte gå igenom låtarna igen. Det känns som jag gjort det tio gånger redan och så mycket ändras inte mellan deltävlingen och finalen. Det är massa ”fuck”-ord som försvunnit, lite mer pyro och en fantastisk röd klänning som tillkommit. Klänningen som faktiskt gjorde ett starkt nummer ännu starkare och framförallt snyggare. Jag talar om Wiktoria som lyfts sig ytterligare ett steg i finalen och nu känns hon som den verkliga vinnaren.
Man brukar säga att det tar några år för musik från topplistorna att komma till Melodifestivalen. På senare tid har väl det krympt mer och mer. Så nu, fyra år efter att Wake Me Up var en monsterhit får vi alltså klubbig country-pop i Eurovision. Kanske.

Jo, jag tror Wiktoria tar hem detta. Det hade varit lite kul med Nano dock. För jag tycker det är en starkare låt och snyggt nummer. Men samtidigt är Wiktorias låt så mycket mer energi vilket jag gillar.
För mig känns det som allt jobbat fram till detta. Att Wiktoria tar hem guldet i år. Hon kommer ha hård konkurrens dock. För ingen känns som en självklar vinnare i år. Som sagt, Nano har en stark och bra låt. Jon Henrik Fjällgren är mycket bättre i år än sist gång och numret var helt magiskt i Friends när meteoriter flyger igenom hela arenan.
Jag är personligen svag för Ace Wilders bidrag och är barnsligt förtjust i FO&Os.
Många håller Robin Bengtsson högt. Ingen dålig låt, och jag gillar upplägget på numret. Samtidigt känns de som de där fem killarna i baren som betygsätter kvinnor på dansgolvet. Jag kan inte riktigt komma ifrån det när jag ser dem göra ”finemang-tecknet”. Där faller det lite för mig känner jag. Men som sagt, en bra låt.

Ska jag våga mig på en tippning för kvällen så skulle jag nog säga:

Wiktoria
Jon Henrik Fjällgren
Robin Bengtsson
Nano

Ace Wilder
FO&O
Mariette
Owe Thörnqvist

Anton Hagman
Lisa Ajax
Benjamin Ingrosso
Boris René

Foto: Emanuel Fröberg

Foto: Emanuel Fröberg

Foto: Emanuel Fröberg

Foto: Emanuel Fröberg

Foto: Emanuel Fröberg

Foto: Emanuel Fröberg

Foto: Emanuel Fröberg

Foto: Emanuel Fröberg

Foto: Emanuel Fröberg

Foto: Emanuel Fröberg


Patreons får alltid mer.

General Support:
Lyssna på poddavsnitt och se videointervjuer före alla andra.
Se exklusiva foton på artister och konserter.
Stötta utvecklingen av bloggen.

Submission:
Skicka musik direkt till bloggen.
Prioriterar Patreon-släpp på releasedagen.
Möjlighet att planera premiärer i bloggen.
Prioriteras för podd- och zoom-intervjuer.
Stötta utvecklingen av bloggen.

Bli Popmuzik-patreon du med.

Bli Patreon-medlem

Visa vad du tyckte
Like
Love
Haha
Wow
Sad
Angry
Share.

Comments are closed.