Brian Fallon släppte tidigare i år sitt första soloalbum Painkillers . De flesta kanske känner igen honom som frontman i The Gaslight Anthem men har också släppt en makalöst fin skiva med sitt sidoprojekt The Horrible Crowes . Brian är en av de artister som jag lyssnar allra mest på och när jag fick chansen att intervjua honom blev jag både livrädd och överlycklig på samma gång. Jag träffade honom innan hans fantastiska spelning på Pustervik i torsdags och vad vi pratade om kan du läsa här.

Svensk Pop Apple Music

Hur är turnélivet?

Precis som vanligt. Vi har tre spelningar kvar nu. Här ikväll, Malmö imorgon och sista spelningen blir i Köpenhamn.

Är du fortfarande nervös innan du går på scen?

Ibland, men oftast inte faktiskt.

Har du eller ni i bandet några ritualer innan ni går på?

Absolut inte!

Har du någon favoritlåt från albumet just nu när du spelar?

Nej, det går inte att välja. Det skulle vara som att välja ett av sina barn som favorit. Vilken gata är din favorit här i staden? Det går inte att välja, eller hur?

När började du skriva låtarna till albumet?

Det var nog i april. Men det var lite spelningar emellan så det var nog mellan april och september 2015 som jag skrev låtarna till albumet.

Vilken låt skrev du först? Jag lyssnade väldigt mycket på Red Lights på SoundCloud för tre år sedan tror jag att det var. Den är så himla bra den låten och jag blev glad för att den fanns med på albumet.

Tack! Jag vet inte ens hur den hamnade på SoundCloud faktiskt för jag använder inte det, haha!

Det var med Molly and the Zombies som du släppte den låten först.

Det var ett garageband som jag hade bara för att det var roligt. Vi hade aldrig tänkt att släppa något album eller så utan det var bara en kul grej.

Men var det den första låten som du skrev?

Det var antingen den eller Smoke . Souls manager Kate ringde mig och frågade om jag kunde öppna som soloartist för bandet i november det året. Jag frågade henne om jag kunde komma med ett nytt band och då skapade jag Molly and the Zombies . Jag behövde sex låtar till ett set och jag skrev alla låtarna på en månad för det var den tid jag hade på mig. Jag skickade över låtarna till några vänner och frågade om de ville vara med och spela. De gillade låtarna och sedan körde vi bara. Jag sparade några av låtarna och tre av dessa kom med på albumet.

Red Lights och Smoke sparade du alltså, vilken var den tredje låten?

Long Drives.

Hur var det att börja från noll när du började skriva till soloalbumet? Innan skrev du till bandet och var bunden till ett visst sound.

Man börjar alltid på noll. Jag vet inte, jag tänker nog inte på sound och sånt när jag skriver låtar utan börjar om på nytt varje gång.

Det känns som att du med nya albumet gått tillbaka mer till där du befann dig från start, när du var yngre. Du är uppvuxen med folkmusik, din mamma var med i ett folkband och du har med dig det hemifrån.

Det är jag och gitarren, det är så det börjar. Att skriva låtar är alltid samma, vad jag än skriver så är det alltid mig det kommer ifrån. Hur man än klär låtarna i efterhand, så är själva processen av skrivandet alltid densamma. Sedan är själva processen kring inspelningen annorlunda beroende på vilket sound de får, men låtarna är i grunden alltid de samma oavsett om jag skriver solo eller när jag skrev för bandet. Ibland är det elgitarr eller piano men oftast är det bara jag och gitarren.

Ja, det låter ju alltid som du faktiskt.

Om jag skulle göra en elektronisk låt så skulle det ändå låta som mig.

När du var yngre studerade du ofta musik för att utvecklas som låtskrivare, gör du fortfarande det?

Ja, hela tiden. Jag analyserar musik och lyssnar både på pop, hiphop och mycket annat, man lär sig av allt man lyssnar på. Det skulle vara dumt att inte göra det.

Var det någon låt på albumet som var svårare att skriva än de andra?

De var alla en ”pain in the neck”, haha! När man börjar skriva nytt så får man känslan av att man glömt hur man gör. Varje gång jag ska skriva på en ny skiva så tänker jag att jag inte kan göra det. Jag har skrivit alla dessa låtar men kan inte skriva mer, men det är klart att man kan. Det viktigaste är att bara sätta igång.

Jag hörde Ed Sheeran säga att det är som att sätta på vattenledningarna i ett hus som inte varit igång på länge. Du måste låta det smutsiga vattnet komma ut innan det rena vattnet kommer. Så är det när man skriver låtar. En del säger att de har skrivkramp, att de första låtarna de skriver inte blir så bra. Men det är för att de inte gjort det på något år eller sedan de skrev sin förra skiva. Man måste få ur sig de dåliga låtarna först och sedan kommer de bra efter. Det är ett jobb, och är det inte det så gör du något fel.

Är du strukturerad när du är inne i en skrivperiod. Sitter du mellan 9-5 eller något sådant?

Jag sitter med gitarren nästan hela tiden. Ofta sitter jag med barnen och spelar och pratar samtidigt. När jag pratar med dem så tänker jag inte ens på att jag spelar. Ibland så säger de plötsligt: ”Vad är det?”, visar att de gillar det och då kan det kännas som att man har något på gång. Ibland säger de ”Sluta spela!” och vill hellre kolla på tv, haha!

Jag tror att det är viktigt att spela hela tiden. Jag förstår inte riktigt människor som säger att de får skrivkramp. Skriva kan man ju alltid göra, men man skriver kanske något man inte tycker är bra. Men du måste fortsätta för att komma till det du tycker är bra. Man har aldrig skrivkramp, man har bara gjort en dålig låt. Man måste kanske skriva en eller fem låtar innan man kommer till den som är bra men jag tror att skrivkramp bara handlar om nerver.

Jag skrev många dåliga låtar när jag var ung och spelade i punkband men det spelade ingen roll, jag vara bara glad över att jag skrev och fick spela låtarna. Man ville bara skriva en ny låt för att få spela den med bandet.

Jag har ett sätt att jobba på. När jag skriver låtar till ett album försöker jag ha 20-30 låtar att jobba med. Det är inte alltid jag lyckas nå dit men jag försöker.

Tro mig, en del av de låtarna är dåliga men när jag börjar skriva redigerar jag inte utan är bara låtskrivare. Jag redigerar senare. Man kan inte bedöma sig själv och vara låtskrivare på samma gång. Jag kan inte sitta och tänka att jag är en skribent på Rolling Stones och kritisera låten jag sitter och skriver. En del låtskrivare sitter och funderar på vad kritikerna ska säga medan de sitter och skriver låten som inte ens existerar ännu. De funderar på vad lyssnarna ska säga, hur kommentarerna på nätet kommer låta. Det är inte ett bra sätt att skriva på, det är ett sätt som gör att du fryser till och fastnar. Det blir som att täppa till en brandslang när man skriver om man bedömer sig själv samtidigt.

Låtskrivande är en kreativ process och kritikerna är på sitt sätt kreativa men det handlar mer om att bedöma. Jag håller med de som säger att man ska skriva en låt så fort som möjligt för att sedan gå tillbaka varje dag och redigera den lite. Om det inte är någon rad man riktigt gillar så ändra den. Har du då uppemot 30 låtar och du redigerar en textrad om dagen så har du efter en månad gjort en massa förändringar i alla låtarna. Det är coolt, och när du har 30 låtar så kan du låna från dem också. En vers kanske flyttar från låt nummer 27 till en annan och en refräng flyttas till en annan låt.

Det är alltid farligt att ha för höga förväntningar när man skriver en låt. En del sitter och försöker skriva en hitlåt. Det är stor chans att det inte lyckas då. Tänk om du har ett barn och du bestämmer att det ska bli USA:s president, det funkar inte så. Låt barnet vara den som den är. Det är samma med en låt. Det är nog därför som jag inte blir nervös innan jag går på scen, jag har inga förväntningar. När jag går på har jag inga förväntningar på om det ska vara en dålig eller bra spelning, jag går bara på. Det sparar på mycket stress. För när du försöker kontrollera något, då blir du frustrerad.

Hur vet du när en låt är färdig? Kan du jobba på dem hur länge som helst?

När jag känner mig nöjd. När jag skrev Red Lights och Smoke kom de bara ut färdiga. Det tog 15 minuter att skriva dem. Men det händer väldigt sällan att det är så. Men det gjorde det. Steve McQueen var svår , den ville bara inte komma till mig. Jag hade början på låten men sedan kom jag inte längre. Men sedan sa det bara boom och så gjorde den det. Då tog det bara 20 minuter, haha! Det är litegrann som att få barn, man trycker på i några timmar och helt plötsligt har man en låt.

Är det så kanske att du har låten i huvudet och så processar du den under en period innan den kan komma ut?

Ja jag vet många låtskrivare som bara har små bitar av låtar i huvudet innan de kommer ut.

Vilken var den sista låten du skrev till albumet?

Det var nog Among Other Foolish Things . Jag hade redan Mojo Hand men gjorde om den. (han spelar hur Mojo Hand lät innan han gjorde om den) Så det var den sista låten jag spelade in, men Among Other Foolish Things var den sista som jag skrev. Tror jag.

Ibland när jag intervjuar låtskrivare så säger de att när de skrivit färdigt alla låtar så kommer det en låt till som man inte planerat för. Att man slappnar av eller nåt och så bara poppar den upp.

Ja, det har hänt mig. Jag gjorde det på albumet Handwritten med låten National Anthem . Jag satt i sovrummet och hade samma dag köpt en ny gitarr. Det var en gammal gitarr från 60-talet och helt seriöst så skrev jag låten i ett svep. Det var helt absurt, haha! Jag skrev ner texten så snabbt jag kunde. Jag spelade in på telefonen, somnade sedan och spelade in låten dagen efter. Det fanns ingen press eftersom alla låtar till albumet redan var klara. Man måste försöka lära sig att slappna av.

Jag ska berätta min egna smutsiga lilla hemlighet. Jag har alltid velat skriva en låt som låter som Gimme Shelter med The Rolling Stones . Jag fullkomligt älskar den låten och tycker att det är en av de bästa låtar som någonsin skrivits. Den kanske inte har den bästa kvalitén men jag bara älskar den. Jag gillar riffen och gospeln. Jag älskar att han skriker i den. Jag gillar att det är en nasty, dirty song. Men det låter vackert. Så varje gång jag ska skriva ett album, sätter jag mig och (han visar på gitarren några ackord) men det leder aldrig någonstans, haha! Det är för att jag försöker skriva en låt som redan existerar. Man måste bara släppa taget och göra det som man gör.

Man inspireras ju så klart av saker med. Känner du till bandet Jam . Jag lyssnade häromdagen på deras låt Town Called Malice . Den har ett soulbeat i sig. När jag hörde det tyckte jag att det var coolt. Då tänkte jag att jag också kunde skriva en låt med ett liknande beat utan att det låter som i den låten. Det handlar då om att inspireras av en rythm och det är då spännande saker kan hända.

Vad är det viktigaste du lärt dig sedan du började skriva musik?

Det allra viktigaste, hm. Det finns mycket viktigt jag lärt mig men en sak är att jag först trodde att jag skrev för mig själv och så var det inte mer med det. Det visade sig att det inte är så. Jag skriver för vanliga människor. Jag skriver låtar som hjälper mig men de betyder något även för helt vanliga människor. Det är en sådan person jag själv är och alltid har varit om man tar bort musiken. Det är människor som jag relaterar till och bryr mig om. Jag växte upp med rörmokare, byggare, mattläggare. Det spelar ingen roll vem som lyssnar men vanliga människor som går upp på morgon, går iväg och jobbar. Jag skriver inga festlåtar, jag skriver låtar för människor som försöker ta sig igenom dagen.

Det är väl därför som det är många som relaterar till dina texter.

Jag tror det och det är väldigt viktigt för mig. Tror jag inte att någon kan relatera till texten så kastar jag den, jag har hur många sådana som helst liggande. Jag har en bok som jag skriver i och ibland tänker jag att det jag skriver säkert skulle imponera på någon men om det inte betyder något för mig så blir det aldrig någon låt av det. Som tjejen som står på hörnet och säljer kläder, det är de människorna jag skriver till. Jag vill att man ska glömma sina bekymmer när man lyssnar på låtarna eller kommer till en spelning.

Första singeln som du släppte i januari, A Wonderful Life. Den är väldigt upplyftande. Det var en perfekt låt att släppa i januari. Jag tänkte att det här året kommer bli bra, haha!

Ja, det är meningen att den ska vara så. Den kändes bra att släppa efter jul och det var nytt år.

Vad ser du fram emot under nästa år?

Att skriva att nytt album, det ser jag fram emot!

Vad roligt att höra! Har du redan börjat skriva?

Ja, jag känner mig exalterad över det faktiskt och har börjat skriva. Jag har 6-7 låtar och målet är 30 så jag har december, januari, februari på mig. Behöver jag mer tid så tar jag det. Jag känner mig inspirerad. Jag är inte redo ännu att göra min helt akustiska skiva men det ska bli spännande att se vad det blir denna gång.

Facebook

Vad tyckte du?
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
Favoriter Apple Music
Share.

Susanna heter jag och är skribent på Popmuzik. Jag älskar att snöa in på en bra låt. Oftast lyssnar jag på indiepop/rock men en bra låt är en bra låt oavsett genre. Artister som spelas flitigt i mina lurar är exempelvis Hurula, Kitok, Rhodes, Arctic Monkeys och Brian Fallon.

Följ på Apple Music
Skicka din musik till popmuzik

Bloggen fokuserar i första hand på de musikinskick och förfrågningar vi får från våra Patreons. Som Patreon stöttar du bloggen samtidigt som du kan tipsa om nya låtar och artister att uppmärksamma.
Du kan läsa mer om upplägget med Patreon här, samt använda denna sida för att skicka in din musik.

Tack för att du är Patreon.

Send your music to popmuzik

The blog focus on all music submissions and enquiries we are receiving from our Patrons. As a Patron, you help support the blog while you can submit new singles.
You can read more about the blog's Patreon here, and use this page to submit your music.

Thank you for being a Patron.

Musikinspiration från Göteborg sedan 2011