Göteborgsduon Jurij bjuder oss på luftig och nostalgisk pop med nya singeln Seventeen. En låt som handlar om att bli äldre samtidigt som man känner sig ung och osäker. Det där steget till ung vuxen kan definitivt skapa konflikt när man inte riktigt vet vilket ben man står på.
Med singeln har Eric Ragnarsson och Viktor Eriksson försökt skapa en låt som känns både intim och storslagen. Inspiration har de hittat från akter som Tears For Fears, M83 och tidiga Coldplay. Inga tråkiga namn att just bli inspirerade av, skulle jag säga.
Personligen tyckte jag detta var riktigt härligt. Produktionen är skönt medryckande och ljudbilden vid som en storfilm. Det är likt en coming of age-berättelse och sommarpop i ett.
Jag skickade över en knippe frågor till duon så de kunde berätta lite mer om släppet.
Det har gått nästan exakt på dagen två år sedan vi hörde något nytt från er. Vad har hänt sedan 2021?
Det har egentligen inte stått still sedan senaste släppet. Vi har säkert 30 påbörjade låtar och idéer som vi jobbat med under tiden. Det är väl lite av vårt problem – det är roligare att påbörja något nytt än att slutföra något gammalt. Men nu höll energin i hela vägen och det känns som att hela processen med Seventeen har gett oss driv och en ny riktning!
Denna singel känns ju som perfekt sommarpop. Förra singeln var ju en snygg nytolkning av den klassiska psalmen Den blomster tid nu kommer. Vad skulle ni säga är det bästa med sommaren och har ni någon personlig sommarlåt som ni förknippar med årstiden varje gång ni hör den?
Det bästa är att man har tid att göra exakt det man vill! I vårt fall handlar det mycket om att göra musik och dricka öl.
Tidiga Håkan och det mesta av Björn Olsson är väldigt sommar för oss. Det känns väl som ett rätt givet svar från två indiekillar från Göteborg?
Seventeen känns som klassisk coming of age-berättelse, om att hitta sin plats i det unga vuxenlivet. Hur personlig är texten med ert egna kliv in i vuxenlivet?
Precis så. Vi försöker alltid blanda egna erfarenheter med något som känns hyfsat allmängiltigt. I just det här fallet tror jag vi är lite extra personliga. Som två personer som nyligen passerat 30-strecket har det reflekterats mycket, bakåt och framåt. Känslan av att behöva ta mer ansvar och ha sin ”shit together”, samtidigt som man känner sig som samma gamla (unga) kille.
Musiken är nostalgisk och härligt synthig. Hur arbetade ni fram låtens arrangemang och hade ni någon låt som riktlinje för soundet?
Allt brukar ske ganska organiskt när vi skriver musik. Det börjar med en folköl och slutar förhoppningsvis med en poplåt. Seventeen började med en idé för synthbasen som var lite kul rytmiskt och som drev på. Och sen byggde vi vidare på känsla därifrån. Jag tror att vi båda blev ganska förvånade av soundet som växte fram. Det är mer driv, energi och optimism än i våra tidigare låtar.
Hur ser planen ut framöver för er, blir det mer musik från er under året, eller behöver vi vänta två år till?
Det blir absolut mer musik i år! Förhoppningsvis till och med senare i sommar. Vi har som sagt många låtar på lager och mycket inspiration just nu!
Jurij
