Nej! Men nej! Det som började så bra blev snabbt litt lite av ett magplask i andra deltävlingen.
Jag snackar såklart om programet och manuset denna gång. För jag tycker att Farah Abadi och Jesper Rönndahl är perfekta som programledare. De är proffsiga och kan hantera situationer samt vara spontana. Speciellt Farah är nog bland de bästa programledare Melodifestivalen haft.
Problemet är manuset. När Rönndahl ska vara comic relief är det det varesig comic eller en relief, utan mest bara bottenlöst och tråkigt. Jo, han är snabb och fyndig och jag gillade sevärdighetsinslaget. Att titta på en hemlös i form av en staty och säga ”jag ska nog ringa min PT” är grymt kul. Men det lyfter inte lika bra när han ska köra parkour. Vem godkände ens det? Det lär ju inte ha varit kul under genrepen heller och då är det okej att stryka och komma på nytt. Det är lite det genrep är till för.
Annars var det en vanlig dag i Mello-land. Jag var inte superimponerad av låtarna denna vecka. Inte som i att det var asdåligt, för det var det inte. Men det var liksom inget som lyfte eller stack ut heller. Det blev mest ett enda långt jaha? över det hela för min del.
Wiktoria är duktig och hennes låt All my life (Where have you been) var en bra poplåt, som doftande mycket Sexual med Neiked. Edens låt var väl fin, men tråkig i sammanhanget och sångerskan saknade karisman som behövs för att nå ut i TV-rummen.
Uje Brandelius och hans Gryta hade en fyndig i text och härligt nedslag i diskbänksrealismen a la schlager. Men det kändes mest lite malplacerat. Vilket poängen och mottagandet bevisade. Kanske inte ha bredd för breddens skull (som med Eva och Ewa förra veckan), utan för att man faktiskt har en bra låt som ändå skulle kunna vinna? Bara en tanke. Det är ju ändå en musiktävling.
De fyra i topp var väl de som skulle vara där.
För mig hade jag nog gärna vänt på resultatet dock och låtit de som gick till final åka via semin och de som gick till semin fick guldbiljetten direkt till final.
I Panetoz fall för att det var kul, men ändå (enligt mig) den minst lyckade låten för dem i tävlingen. Maria Sur för att det helt enkelt var en okej, men ändå ganska blek låt och Maria kändes som en artist som levererar bättre i studion än på scenen. (Kan tänka mig att den kommer bli roligare i Apple Music sedan). Att den fick gå direkt till final kändes ganska orimligt, va? Så bra var det inte.
För min personliga del var det Tennessee Tears och deras medryckande folk-pop som var de givna vinnarna för kvällen tillsammans med Theoz smittsamma och visslande poplåt Mer av dig.
Tennessee Tears hade ju garanterat vunnit om detta var Nederländerna. Nu är det inte det, men den skulle definitivt vara en stark kandidat i finalen. Så jag hopppas att den hamnar där i slutänden.
Största behållningen för kvällen var väl ändå Linda Bengtzing och Magnus Carlssons schlagerkavalkad som mellanakt. Det var definitivt den typ av energi-injektion som kvällen behövde. Kul nostalgitripp som i ett rasande tempo levererade artisternas olika hits.
Överlag blev kvällen som sagt ett enda stort jaha? Vi kan bättre, både som program och med låtarna. Ser fram emot en uppryckning inför Lidköping nästa vecka.
