Umeå-bandet HALM släpper idag Lose Myself och blir samtidigt ett av Sveriges första rockband att sälja musikrättigheter på Zeptagram. Grymt imponerad av deras organiska sound med diverse influenser och otroligt starka melodier var det inget annat än självklart att ställa några frågor till trion. Vackert stämningsfullt och njutbart här är HALM och deras Lose Myself.

Aktuella med nya singeln Lose Myself, vad handlar den om? 

Den handlar om att lita på sig själv och att prioritera sina egna behov. Ett väldigt simpelt men viktigt budskap, något som kanske blivit tydligare för oss alla de senaste åren. 

Det är första singeln sedan albumet Second Skin, vad har ni gjort däremellan? 

Det stämmer. Vi har turnerat väldigt mycket de senaste åren, så det är väl där fokus har legat. För oss så är det där den största magin finns, med alla möten som sker och den ständiga förändringen. Med det sagt så har pandemin minst sagt varit tuff, men den har ju också skapat mycket tid för reflektion. Vi känner oss starkare än någonsin nu och är redo att ta med allt nyskrivet material ut på vägarna! 

Ni har diverse musikaliska influenser och knyter samman detta till något unikt som grundar sig i det skandinaviska musikarvet. Hur har ert specifika sound vuxit fram och formats? 

Vårt sound har ju förändrats ganska mycket genom åren, från att vara helt akustiskt i början till den sättningen vi har nu. Vi har aldrig försökt planera vilket håll det ska dra åt, musiken får på något sätt visa vägen och på så sätt hittar man nya grejer som känns rätt just nu. Det som har varit genomgående sedan start är stämsången, som i sig är ett väldigt fritt instrument, och det är också något väldigt personligt som sätter stark prägel på musiken. 

Det känns som att Lose Myself bär på en hel del organisk instrumentering, vilka instrument finner vi och hur hur har processen att producera och spela in låten varit? 

Inspelningen var en väldigt enkel process, vi spelade låten ett par tre gånger och sedan var det klart. Allt som hörs är live i samma tagning, även sången. Det är viktigt för oss att ha en bra livekänsla i studion, att kunna se varandra och försöka fånga nerven i det som händer. 

Ursprungsidén av låten var väldigt långt ifrån hur resultatet blev, vi filade på den för något år sedan men inget kändes rätt då. Spola fram till våren 2021 då vi satt i karantän tillsammans i studion några veckor, och så dök den upp från ingenstans i sin helhet. Den behövde uppenbarligen lite tid på sig! 

Nördvarning: Johanna spelar på en Gibson-banjo, och de två elgitarrerna som hörs är en Telecaster från Penn Guitars som kördes genom en Super Reverb ’67, och en 335a genom en Marshall JMP1987 Tremolo ’71. Basen är en Rickenbacker genom Ampeg V4B ’75 och trummorna är ett Ludwig-set, 60-tal. 

Foto: Pressbild

Ni är ett av Sveriges första rockband som säljer musikrättigheter på Zeptagram, hur kommer det sig? 

Det känns väldigt spännande, Zeptagram är ett fantastiskt sätt att kunna engagera nya som gamla fans. Nu finns det en möjlighet för dem som vill att ta del av våran låt på en helt ny nivå, som investerare. 

Hur föddes HALM som grupp? 

Bandet föddes 2009 då vi som ensamma obygdsbarn möttes i högstadiet och fann något gemensamt. Vi fick nyckeln till skolans musikhus där vi spenderade alla kvällar och lediga stunder, det bara föll sig naturligt att vi älskade att spela tillsammans och så är det fortfarande! 

Ni har varit verksamma i över tio är. Om ni tittar tillbaka på då till nu hur har ni utvecklats musikaliskt och som grupp. 

Musikaliskt 

Från helt akustiskt de första åren för att sedan bli väldigt elektrifierat på Second Skin, har vi nu i vårt nya material tagit tillbaka en hel del av det akustiska och försökt värna om klangerna i t.ex. banjon och ak-gitarren. Det går att få fram dem, även bland högljudda förstärkare och trummor, och det har varit otroligt givande för alla att hitta nya funktioner för sina instrument. 

Idag så har vi nog lugnat ned oss lite i låtskrivar-processen, det får liksom ta den tid det tar. Det viktiga är att en dyker upp i replokalen och allmänt har en öppenhet för hur inspirationen tar sitt uttryck. Så länge man dyker upp finns chansen till att fånga något! Ibland kan det vara långt mellan gångerna och ibland är det klart på en timme. 

Som grupp 

Om något, så har allas gemensamma kraft mot det vi vill åstadkomma bara blivit starkare! Efter att ha levt så tätt inpå varandra under så många år finns det bokstavligen inget att dölja och det är en enorm trygghet, vi har sett varandras bästa och värsta sidor. Stunden på scenen är allt, trots att det kan innebära att göra 3 spelningar i 2 olika länder och däremellan köra 150 mil bil, allt på under 24h. Det måste väl ändå räknas som någon form av idiotisk kärlek! 

Hur ser ert musikår 2022 ut?

TURNÉ! Vi åker en sväng till Norge nu i vår och sedan är väl tanken att ta igen två års gigande denna sommar och höst. En ny skiva är på gång, låtar ska skrivas och vi ska njuta av livet något fruktansvärt. Vi längtar efter att få komma ut på vägarna och träffa publiken, vi kommer att ge precis allt vi har!

Vad tyckte du?
Like
Love
Care
Wow

Artist (Astian), låtskrivare och deltidsskribent. Men framförallt musikälskare och här för att lyfta andra artister.