NORADRENALIN är artistnamnet för Nora Elster från Göteborg. De som har koll på sin punkmusik från Göteborg har hört Nora som sångerska i bandet Del III. Men under året har artisten som sagt arbetat på sitt soloprojekt.

Skulle jag jämföra detta med något skulle jag nog säga tidiga Grimes. Det rör sig mellan det elektroniska, pop, till trap och något som jag skulle kalla för mer experimentellt och alternativt. Med andra ord är det absolut inte för alla. Vissa låtar får mig att titta på högtalaren och lite undra vad det är jag lyssnar på, som på inledningen av öppningsspåret 16 år. Andra så sitter jag och gungar med samtidigt som jag diggar melodierna och beatsen. Tvära kast, absolut. Men musik behöver inte alltid vara strömlinjeformat. Det kan få vara lite skevt och utmanande.

Resultatet är spännande och det blir lite av en berg- och dalbana av känslor och sound. För mig personligen är i de mer poporineterade låtarna Skogen och Skorpionen som jag känner att jag hittar hem i detta. Själv gillade jag hur just Skogen blommar ut i en synthig poplåt efter första versen, medan låten i sig handlar om ett brustet hjärta från en kärleksrelation och de delade minnena från skogen.
Samma då med Skorpionen som även den bygger på ett mer synthigt arrangemang. Där historien också handlar om ett brustet hjärta. Fast i detta fall en vänskapsrelation. När någon lämnar en och man förstår inte riktigt varför, men man är glad för de fina tiderna man haft tillsammans och man önskar den allt gott. 

För några veckor sedan släppte NORADRENALIN även trap-singeln Häxhus som är ett samarbete med Lil Prince Mischief.

Vad tyckte du?
Like
Love
Care
Wow

Grundare och chefredaktör för Popmuzik. Älskar popmusik i allmänhet och husgudarna är inga mindre än Pet Shop Boys. Tycker att en bra låt är en låt jag vill lyssna på mer än en gång.