Jag har ju skrivit en del om Storbritannien här i bloggen.
En trio från Göteborg med herrarna August Vinberg , Linus Åberg och Adam Johansson som släppte en EP vid namn Krita . Musiken skulle kunna beskrivas som indie synthpop vilket passade både mig och bloggen ganska bra tycker jag.
De tre vännerna träffades på Plus Gymnasiet här i Göteborg och bestämde sig för att göra musik ihop. Just namnet Storbritannien var det Linus som kom på av en slump.
”När vi startade bandet hade vi inget riktigt namn på det.
Så jag diskuterade med Adam vad vi skulle heta över telefon medan jag låg i min säng. Så tittade jag på min bokhylla där jag hade ett stort uppslagsverk om olika länder och då fick jag ögonen på Storbritannien.” berättar han när jag träffar honom och August över en öl för att prata om deras musik.
Gruppens första EP var något de gjorde själva på skolan.
Adam hade skrivit några låtar till gruppen och August en. Linus mins att de var väldigt inspirerade av Kents då nyligen släppta album Röd , vilket kanske kan förklara gruppens synthiga val.
Efter Krita valde Adam att lämna bandet.
Istället togs Felix Sjöberg in tillsammans med Camilla Wallöe som var med och körade på en låt från debut-EPn.
”Camilla gick också i vår klass. Hon var alltid den coola tjejen som gjorde de bästa låtarna” berättar August. Hon blev gruppens nya sångare och gick med i bandet nyårsnatten 2010 till 2011.
Med den nya kvartetten Storbritannien kände de alla att de hittat hem.
De började jobba på nytt material och valde denna gång att skriva en låt var för sin kommande EP – den nyligen släppta Taiga .
Från deras klass plockade de ytterligare två personer – André Stärnman och Jakob Fällberg för att hjälpa dem med produktionen på den nya EPn.
Låtarna spelades än en gång in på skolan, men de kände att de nu hade ett mer jämnare sound än det lite spretiga resultatet på deras debut.
Framför allt är de mer synth än indie och de två producenterna gav gruppen ett mer klubbigt sound.
I samband med gruppens nya väg valde de även att plocka ner Krita från nätet.
Nog för att Göteborg är en stad med många musikaliska influenser. Men det går inte att komma ifrån att rocken har en betydande ställning här. Även om vi har artister som The Tough Alliance , The Knife och jj , så känns det svårare att slå igenom som just en synthpopband.
”Jag tycker det är bra att vi inte druknar, för vi är ganska ensamma i vårt sound” säger August. ”Jag spelade i ett metallband tidigare och då kunde man i och för sig arrangera saker ihop, men det är lite svårare nu då det inte är samma gemenskap om man är synthpop.”
”Arrangörerna vill ju gärna ha fler artister med samma sound” fliker Linus in.
Så det är både fördel och nackdel att vara mer pop än rock. Men det hindrar inte gruppen från att ha en del spelningar i staden. Närmast är den 26:e Juli på Sticky Fingers.
Innan den spelningen det ska de dock in i studion och spela in en ny singel som ska släppas senare i höst.
Denna gång är det Camilla som står för skrivandet av låtarna.
”Vi experimenterar lite om vad som är bäst, så nu testar vi att hon skriver allt så ser vi hur det tar oss.” avslöjar Linus.
Innan vi avslutar vårt samtal frågar jag om de har någon drömproducent som de skulle vilja jobba med.
” Kleerup hade varit fett faktiskt!” säger Adam och skiner upp.
Vem vet, han finns ju ändå i samma stad och även han slår ju ett slag för den elektroniska popmusiken, liksom Storbritannien.
Lyssna på Storbritannien
