Äntligen är GRANT tillbaka med sitt andra album Truth & Consequences, en stark samling av lysande poplåtar som problematiserar den mest elementära känslan av alla nämligen kärlek. Bland listan av samarbetspartners finner vi long-time kollaboratörerna Jonny Coffer, Peter Kvint och Elvira Anderfjärd. Resultatet är imponerande, med storslagna melodier och en klockren röst ger Grant oss den mest pop-kompatibla låtsamlingen hitintills i hennes karriär.

Aktuell med ett nytt album, vad är känslan i kroppen just nu? 

Nervöst, men det ska bli så skönt att få ut det. Jag har levt med albumet ett bra tag nu. 

Vad betyder det för dig att ge ut din andra platta?

Det betyder mycket på så vis att jag känner att jag som artist och människa har utvecklats mycket. Men det är även tematiskt ett album som betyder väldigt mycket för mig och jag ser fram emot att spela det live. Att plattan dessutom gjorts klart under en speciell tid är inget jag någonsin kommer glömma. 

Vad har du för förväntningar på plattan? 

Egentligen inga, jag tycker bara att det ska bli skönt att gå vidare. 

Förståeligt. När du började kartlägga det här albumet, vad var det för inspirationskällor hämtade du ifrån?

När vi väl började komma igång och skriva igen efter första albumet var det svårt att veta vart jag skulle börja någonstans. Men det som kändes viktigt att skriva om då var det som kändes mest pressande. För mig var sett att vara i mitt första riktiga lång förhållande. Att skriva om kärlek för första gången på det sättet kändes till en början väldigt klyschigt och inget jag ville ge mig in. Men samtidigt var det allt jag kunde skriva om. Eller rättare sagt det enda som gick. 

Skulle du säga att den  röda röda tråden som knyter ihop den här plattan är kärlek då?

Ja, det är det absolut. 

Varför valde du titeln Truth & Consequences? 

Titeln har funnits med mig väldigt länge. Jag var i en stad i New Mexico som hette Truth or consequences och tyckte det var en helt fantastiskt upplevelse och titel. Hela resan dit var som tagen ur en film och utspelade sig precis när jag och min kille hade träffats. Därför kändes titeln som ett starkt tema. Med den ändringen att det behöver vara antingen eller med sanning eller konsekvenser utan istället är sanning och konsekvenser. 

Finns det något som har varit extra utmanande i processen av att skapa det här albumet? 

Jag har arbetat med fler personer än tidigare, fortfarande ett litet team av anförtrodda men det är alltid spännande och utmanande att hålla ihop det. Samtidigt som det är kul att kunna koppla ihop sina favoritpersoner. Men framförallt har det tagit tid att skapa det här albumet. Yttre omständigheter har påverkat men jag har även låtit det ta tid. 

Jag ser att du arbetat med stora låtskirvarnamn och producenter, har det varit utmanande eller att du känt att du behövt prestera i några sammanhang? 

Nej bara kul! Det är jättefina personer, men såklart är det alltid nervöst att gå in i studion. För mig är det dock väldigt viktigt att lära känna personerna innan jag skriver med dem. Funkar samarbetet blir det musik, ett enkelt facit. 

Vilken låt var klar först till albumet?

Tilt , den har funnits jättelänge. 

Kommer du ihåg den allra först låten du skrev och hur den blev?

Haha ja det gör jag dessvärre. Det var nog från tiden i kulturskolan när jag var 8-9 år och skrev en låt som hette Hey Dude!

Inget som hade platsat på den aktuell plattan kanske? 

Nja, det var en härlig liten blues som vi lämnar i det förgångna. 

Hur ska vi som lyssnare ta till oss albumet,  följer spåren någon ordning eller berättelse?

Jag har funderat jättemycket på det här med disposition och kronologi. De här låtarna är skrivna huller och buller och det skildrar ett förhållande som går fram och tillbaka därför finns inte heller något tydligt historieberättande. Men sammantaget ska det ses som att kärlek är en  upplevelse man inte vill gå miste om i livet. Som lyssnare får man helt enkelt åka med på albumets resa så som jag har åkt med i min egna relation till kärlek. 

Ljudbilden andas 80-tal, syntar, indie, rock men även country. Vilka genrer har du utforskat på den här plattan?

Egentligen inga genrer, jag lyssnar på samma saker som jag alltid gjort. Men just pop i relation till kärlek kändes roligt att utforska. Så det är nog det pop-igaste jag kommer ha gjort i min karriär. Nu är det peak-pop för min karriär. 

Hur har ljudbilden vuxit fram? 

Jag har en bank av ljud som jag alltid återkommer till och just den här plattan har mycket 80-tal i sig. Jag har lyssnat på väldigt mycket new-wave, vilket man kanske inte är självklart när man lyssnar på albumet. Soundet är i alla fall mycket mer elektroniskt än tidigare och har varit väldigt kul att leka fram. 

Om vi dyker ner i dina spotifylistor, vad hittar vi för något som kan vara oväntat?

Det är väldigt blandat för mig och min musik kan nog sträcka sig överallt. 

Seriously Lets Ride Or Die var en av många singlar och sticker ändå ut på i samlingen. Berätta lite mer om just den låten. Hur kom den till och vad är inspirationen bakom? 

Den låten skrev jag i England för några år sedan, eller rättare sagt refrängen skrevs i England. Låten som sådan är skriven i fragment. Väl hemma i Sverige började jag och Peter Kvint jobba vidare med låten. Seriously Lets Ride Or Die har verkligen fått verka fram i vad den ska handla om. Melodin har funnits ett tag, men jag behövt hitta orden till känslan jag ville skriva om. Det är kul att du hör County i den, från början var det väldigt mycket gospel. Men det landade i att jag ville göra låten så enkel som möjligt, låten är väldigt lockande att producera upp men det förtar samtidigt mycket av effekten. Vad vi i slutändan gjorde var att skruva upp själva demo-versionen och hitta små element som förstärkte låtens surrealistiska känsla. 

Hur viktigt skulle du säga att det är för dig att kunna uttrycka dig musikaliskt? 

Jag hade inte fungerat om jag inte fick skriva och jag behöver musiken för att kunna skriva. Men att få sjunga musiken live är där jag får som mest utlopp för min musikalitet och det blir en slags katarsis. Jag är en ganska försiktig person privat men just på scenen och i musiken får jag plats. 

Vart någonstans känner du dig som mest inspirerad och harmonisk? 

Första albumet skrev jag uteslutande från mitt badkar, men nuförtiden skriver jag mycket hemma. Jag har en jättefin studio som jag är i alldeles för sällan. Det är någonting med att vara i ett rum där det är meningen att man ska göra saker. Det blir oftast motsatt effekt på mig och jag börjar läsa en bok istället.. Därav har många texter kommit till när jag är ute och går eller gör någonting annat. 

Vad var konceptet kring artwork och vilken visuell värld har du befunnit dig i när du skapat detta album? 

Jag har samarbetat med samma personer kring det visuella hur länge som helst och de känner mig väl. Jag har inför tidigare omslagsbilder försökt fånga ömtåliga ögonblick. Men till själva albumet så hade jag en idé om att jag skulle använda bilder från Tilt-videon och tala om tvåsamhet på var sitt håll. Många av de här låtarna kommer fåra min kärleksupplevelse och min ångest så jag hittade en fantastisk renässansmålning av en Spansk konstnär där motivet höll ett brinnande hjärta. Verket heter allegori to charity och jag tyckte att det var fint och kände som att det hörde ihop med plattan utan att skriva folk för mycket på näsan. 

Det känns som du hämtat inspiration från en annan tid och det andas den auran både i artwork och sound… 

Vad roligt att det märks. Det är just det där med att uppleva kärlek som ger en förankring till alla olika tidsepoker. Läser man gamla verk och lyssnar på musik är det samma känsloregister och det är fint att även min musik knyter an till denna historiska koppling. 

Om du tittar tillbaka på dig själv när du började i musikbranschen kontra idag, vad skulle du säga är den största skillnaden?

Tryggare, jag vet lite mer idag. När jag började stod jag utanför branschen, men när jag välkomnas in var väldigt stort vilket samtidigt gjorde att jag lite tappade sammanhanget av vad jag faktiskt ville göra. Mycket av mitt vuxna liv har därför kretsat kring  att skala bort allt runt omkring och komma tillbaka till kärnan och där jag började. 

Hur vill du att lyssnaren ska motta den här plattan?

Jag hoppas att den kanske ger lite mod och tröst. Det är viktigt att våga älska och det hoppas jag att lyssnaren kan inspireras av det. 

Vad är det bästa tipset du kan ge till andra musiker/ artister som vill lyckas livnära sig på sin musik? 

Att göra musik som man själv tycker om. Det är banalt men det är då det blir som allra bäst. Man ska utmana sig själv, men samtidigt inte tänka att man måste göra en viss typ av musik. Det finns en tendens i musikbranschen att lyssna på saker som trendar ochdörför likställs med framgång. Men det finns plats för alla i musikens värld och det viktigaste man kan göra är att ta hand om sin egen inspiration. 

Avslutningsvis vad ser du mest fram emot med sommaren? 

Spela live! Det är med pirr och förväntan som jag längtar.