När när det nu blir en Håkan Hellström-musikal, så borde vi göra fler popmusikaler i Sverige. Skriver en krönika om det.

Melodifestivalen har nått vägens ände och enda sättet att ge publiken något de vill ha, är att gång efter gång blicka tillbaka.

Album som blev till singlar som blev till låtar. Skriver lite om hur vi släpper musik och hur allt blivit singlar fast det egentligen bara är en låt.

Behövs en musikblogg 2019 och har den någon framtid? Det är frågan jag ställer i dagens krönika.

Det är med lite skräckblandad förtjusning som jag funderar lite kring hologram-konserter och att väcka de döda till liv.

Fler och fler skickar in covers under originalartistens namn istället för sitt egna. Det är konstigt sätt att bygga ens varumärke på.

Någonstans är det inte lika charnmigt att vara överraskad över sin egna framgång efter att ha sålt ut Ullevi sju gånger. Skriver en krönika om självinsikt.

Idag är det så mycket svårare att hitta roliga remixar på hits än det var när de kom packade tillsammasn med radio-versionen på CD-maxin.

Efter mycket hat och hån har nu de flesta anpassat sig och levererar mobiler untan hörlursingångar. Skriver några tankar om det i bloggen idag.