Min relation med London Grammar sträcker sig ända tillbaka till 2013 då jag hörde Wasting my young years. Då var det i en remix av Kids of the Appacalypse som fick mig att få upp ögonen för den brittiska trion. Sedan dess har det bara rullat på.
Bland annat samarbetade de med Disclosure på singeln Help me lose my mind. Låten var ju helt klart en av de bättre singlarna från producentduons debutalbum Settle.
Det var även i början av karriären som Hannah Reid, Dominic ’Dot’ Major och Dan Rothman jobbade tillsammans med Rollo Armstrong.
Dan: Det var intressant. Rollo är verkligen otroligt duktig. Han snappade upp oss när vi signats till vårt skivbolag och vi blev inbjudna till hans hem i Norfolk under ett par veckor för att arbeta tillsammans.
Vi ville verkligen att det skulle funka mellan oss, men problemet var nog att vi var för nya i gemet just då och hade inte riktigt hittat oss själva som grupp än. Det som var riktigt bra var att han uppmuntrade Dot att utveckla sig ännu mer som producent och programmerare.
Dot: Vi gjorde lite beats till Metal & Dust tillsammans och han verkade förstå att vi inte riktigt var redo som grupp än. Många andra producenter hade nog pushat oss att bli som de själva ville, men Rollo tyckte det var bättre att vi faktiskt hittade oss själva istället, vilket var riktigt bra gjort av honom.
London Grammar har kommit till Way Out West på lördagen för att spela för oss. Under hela eftermiddagen har regnet sipprat ner över Slottsskogen och när jag kommer in i logen till Dan och Dot, som är de som håller i intervjun denna gång, kommenterar de min gula regnjacka.
”Alla verkar ha den typen av jacka här.” säger Dan. ”Jag har sett hur många som helst bara den korta stunden vi varit här.”
Vi sätter oss och den fråga jag velat ställa bandet sedan första gången jag hörde dem var självklart om de är duktiga på just grammatik.
Dan: Haha. För att vara ärlig så är Dot väldigt bra.
Dot: Jag studerade engelska tillsammans med Hannah men Dan är nog den som läser mest just nu.
Dan: Fast jag tror inte min grammatik är så värst bra dock. Men du är bra på språk.
Dot: Kanske… Jag är ganska duktig på franska i och med att min mamma är från Frankrike.
Dan: Han är blygam. Har är väldigt bra.
-Du kan beställa mat på en restaurang i alla fall.
Dot: Ja, jag kan beställa en ost- och skinksmörgås, haha.
I början av karriären gjorde bandet en riktigt snygg och London Grammar-melankolisk version av Kavinskys Nightcall. Bandets version av låten fick hyllningar över hela internet och är än idag en av deras större hits.
Dan: Vi gör ganska många covers faktiskt. Bland annat har vi gjort en del för BBC Radio 1 och nyligen har vi gjort en för australiensisk radio. Vi snackade om att göra en cover även för albumet, men vi kände att vi ville bara ha originallåtar denna gång. Så vi får behålla alla royalties själva, haha.
-När började ni arbeta på nya albumet?
Dan: Januari 2015 var det. Vi hade precis gjort klart huvuddelen av turnén. Efter några spelningar under våren och sommaren kunde vi sedan fokusera och jobba hela tiden fram tills albumet var klart.
-På första albumet jobbade ni mycket med Tim Bran och Roy Kerr, men på nya nya var det främst Paul Epworth som gjorde det mesta av produktionen. Hur kom erat samarbete till?
Dan: Vi gjorde även lite med Tim och Roy på nya albumet också, men det mesta gjordes i och för sig av Paul.
Dot: Han har samma management som vi, så vi kände till honom sedan tidigare. När vi gjorde första albumet var Paul DEN producenten alla ville jobba med. När vi sedan skulle börja jobba på vårt andra album hade vi lärt känna honom en hel del och förstått hur otroligt duktig han är. Så det hela kom till sig väldigt naturligt.
Tim och Roy är bra på att göra oss bättre på det vi redan kan, medan Paul pushar oss mer att utforska nya saker, så han är bra på det sättet.
Dan: Det är väl Pauls sätt att få fram det bästa i dem han jobbar med kan jag tänka mig.
-Vilken låt var den svåraste att få till på nya albumet?
Dot: Det var Oh woman oh man, som faktiskt Paul gjorde. Vi försökte göra den själva, men vi fick aldrig ihop den riktigt. Men han lyckades verkligen att få den precis så som vi ville att den skulle låta.
-Varför blev just Truth is a beautiful thing albumtiteln?
Dan: Det var inte tänkt att bli det från början. Men det blev det mest självklara namnet kändes det som. Förra albumet hette If you wait och avslutade albumet som en pianoballad. När vi jobbat klart med nya albumet så kändes det som just den meningen summerade albumet och vad vi är som ett band.
London Grammar
@Instagram
