Styrkan med Så Mycket Bättre är att lyfta artister som är på väg upp. Som kanske inte slagit igenom stort än, men som har potential. Miriam Bryant är ett bra exempel från senaste säsongen, Laleh är ett annat från tidigare säsonger.
Hon gick från den där ganska ojämna artisten till att sälja ut hockeyarenor och släppa den för Laleh genomarbetade albumet Colors .
Det jag personligen älskar med Laleh är konsekvent sätt att släppa album som framförs på både svenska och engelska. Hennes största publik är ju ändå här i Sverige, så då kan hon ju faktiskt anpassa skivan efter dem – ett folk som kan både svenska och engelska. Att hon numera jobbar mycket i USA och spelar in duetten Welcome To The Show med Adam Lambert gör väl mer att hon kan bredda sin publik ännu mer.
På sitt sjätte album Kristaller bjuds vi på fem låtar på svenska och fem på engelska.
Albumets styrka ligger helt klart i de svenska låtarna. Här känns Laleh mest ärlig och hemma. Hennes två singlar Bara få vara mig själv samt Aldrig bli som förr är två lysande exempel på Lalehs styrka som låtskrivare och sångerska. Men även de tre nya låtarna håller absolut samma höga nivå.
När hon istället blir för färgad av den amerikanska marknaden som på den ganska hopplösa Bark Less, Wag More förstärker det mer min inställning att svenska musiker och producenter ska lära amerikanarna om popmusik och inte tvärt om, för i ärlighetens namn. Den bästa popen görs i Sverige eller Storbritannien.
Men visst, när hon gör en mer Laleh-fierad soloversion av Welcome To The Show och den avslutande vackra Let It Fall är hon definitivt på samma nivå som hennes svenska låtar. Det är detta hon ska ta med sig till jänkarna. Då kan de lära sig en hel del om riktigt bra pop också.
Laleh
@Facebook
När Laleh sjunger på svenska är hon bland Sveriges bästa artister. När hon försöker göra USA-anpassad musik faller det en del. Men hon har nog mer att lära amerikanarna är att själv blir färgas av dem.