Tobias Arbo följer upp singeln Recover och ger oss med Pyre andra smakprovet från kommande debutalbumet. Om den förra singeln handlade om att inte lyssna på de negativa tankarna av självkritik som ibland ekar inne i ens huvud, så handlar Prye om att vara förälskad i någon i hemlighet, som inte delar dina känslor. Så många gånger man varit där. Oj, oj, oj. Har du själv varit där, när du känt mycket för en person och du vet att personen inte ser dig på det viset?
Här sätter Tobias ord på känslor och handlingar man gör i den obesvarade kärlekens namn. Som att gå med på fest, fast man inte vill. Allt för att bara få vara nära den där personen.
”Istället för att säga något om hur du faktiskt känner låtsas du vara obrydd för att få fortsätta vara nära personen, eftersom denne sannolikt skulle dra sig undan om du avslöjade dina känslor. På så vis bygger du ditt eget fängelse – hellre få vara nära personen och lida, än förlora den och gå vidare”.
Tobias Arbo
Likt förra singeln är låten drömmande och svävande. Här får vi även lite puls i de taktfasta trummorna, som ger låten lite av en marscherande känsla. När man sakta men säkert går mot hjärtekrossens avgrund. Snyggt är det och kombinationen av Tobias mjuka röst blir perfekt tillsammans med musiken.
”Som en slags självbestraffning där du nästan vill känna smärtan av den olyckliga kärleken, eftersom du vill straffa dig själv för att inte vara tillräckligt bra för att den andra personen ska älska dig. Samtidigt finns det en bitterljuvhet i hur obesvarad kärlek i sig är en koppling till en person och därmed något du inte alltid ens vill komma över, då alternativet blir att inte ha någon koppling alls”
Tobias Arbo
Jag bad Tobias svara på en knippe frågor om låten Pyre. Om dess tema och arbetet med låten. Men även om svärtan som upplevs i hans låtar.
Att vara förälskad i någon i hemlighet och ändå göra allt för att få vara med den personen. Du sätter verkligen ord på känslorna i låten Pyre. Hur ofta har det hänt dig?
Några gånger har det nog hänt hehe, främst när jag var yngre och gick i grundskolan/gymnasiet!
Har du någon gång vågat ta dialogen med personen om dina känslor, eller har det mest runnit ut i sanden med tiden, eller tills man fått en ny crush eller obsession, som jag brukar kalla dem för?
Oftast har jag vågat ta dialogen, men när det är för sent, som att jag nästan sökt bekräftelse på den otillräcklighet jag kunnat uppleva på insidan. Som att den olyckliga kärleken blir en trygg plats på något sätt, en ”mittemellan-plats” – jag får behålla drömmen om att få den andra personen intakt, samtidigt som jag inte utmanar huruvida den andre känner likadant eller inte. Men det håller ju inte i längden.
Förra singeln Recover handlade om de negativa tankar man har i skallen och denna då om olycklig kärlek. Men också om att just komma ur dessa tankar och känslor. Är svärtan i livet det som fascinerar dig eller är det lösningen på problemen?
Jag skulle säga att det som fascinerar mig mest är hur vår relation till oss själva utvecklas och färgas av just svärtan, och hur det i förlängningen breddar det nyansspektrum vi har att tillgå i våra relationer till andra. Att det – missförstå mig rätt – finns något fint med att ta sig igenom både olycklig kärlek och psykisk ohälsa, då det på sätt och vis är delar av livets cykler av ’höghöjdsträning’ vilka berikar oss som individer.
Har du förresten någon låt eller album som du gärna grottar ner dig i när livet inte är på topp och man vill förstärka de där känslorna? Själv har jag en spellista med lite utvalda tycka-synd-om-mig-själv-låtar som får gå på repeat ett tag tills allt känns lite bättre igen.
Haha vilket otroligt spelliste-koncept! Kommer garanterat skapa en egen med samma titel. Men för att svara på frågan – det har jag absolut. Tre starka för mig är Killer (Phoebe Bridgers), Break me open (S. Carey), och A case of you (James Blake, cover av Joni Mitchells låt med samma titel).
Hur arbetade du fram arrangemanget och byggde upp låten Pyre, från demo till det vi hör idag?
I sitt demo-stadie började låten som ett gitarrplock med sång och pad, men väl i studion kände jag att jag ville göra produktionen mer dynamisk och föränderlig. Vi satt och lekte runt bland samples och hittade ett ljud som påminde om hästhovsklapp varvat med en entonssignal. Idén var att låta detta komma och gå genom hela låten som ett ankare och sen bygga runt det. Vi lekte med olika synthar/samples/blås i första versen, för att sedan gå över till bas/trummor/gitarr i andra versen, och därefter låta dessa båda världar förenas i andra refrängen. I kontexten av låtens underliggande tema, ser jag produktionen som en påminnelse om att ‘livet går vidare’ även utan den där personen/förälskelsen, trots att vi ibland inte vill acceptera att det kan vara så.
Är dessa två singlar en bra indikation på hur ditt kommande album kommer att låta och kännas?
Jag tycker de ringar in albumets känsla väl. Samtidigt har alla låtar olika ingångar instrumentellt, så även om ljudvärldarna delar många färger så upplever jag att det finns mycket kvar som inte speglas i dessa två första singlar.
När började du arbeta på låtarna till albumet och vilken var den första låten som spelades in från plattan?
Albumet växte fram under 2021 och 2022, framöver allt under vintern/våren 2022. Den första låten som vi spelade in var just Pyre, vilket gjorde att låtens produktion blev en plattform för att gå vidare från min EP Powerlines och utforska ny mark.
Linus och Hannes Hasselberg är med och producerar låtarna. Hur kom erat samarbete till och vad känner du de lyfter fram i din musik?
Vi blev introducerade via gemensamma vänner och för mig klickade det direkt. Utöver att Linus och Hannes är underbara att jobba med socialt och rent musikaliskt är superbegåvade båda två, så öppnar deras dynamik sinsemellan för en härlig takhöjd. Just för att dem är bröder kan de vara raka med varandra på ett sätt som gör den kreativa processen väldigt förlåtande. Samtidigt är det som att dem delar olika sidor av mina musikaliska ideal, vilket gör att dem kompletterar olika sidor av vart jag vill ta låtar, som i en sund dragkamp.
Vad är det som får dig att välja ett ämne att skriva om i en låt? Har det varit självklart från början eller är det något som växer fram med musiken?
För mig är ämnet oftast inte isolerat till en låt utan flera låtar, utifrån övergripande teman som speglar min inre värld just då. Det känns med andra ord som att musiken får sin ingång genom det ämne jag vill ge uttryck snarare än tvärtom.
Slutligen, när kan vi förvänta oss albumet?
Någon gång under skiftet mellan sommaren och hösten!
Om du gillar melankoli, så ska du definitivt klicka igång Pyre här nedan. Sedan tycker jag du även ska stötta Popmuzik som Patreon, vilket hjälper mig driva bloggen vidare. På det viset kan du dagligen fortsätta få musikinspiration i bloggen, samt läsa intervjuer med personerna bakom låtarna.
