Mattias Hoffert från Halmstad släppte i våras albumet Clownens Svanesång. Nu är han tillbaka med EP:n Vi kommer ändå alla dö nångång där vi bjuds på fyra nyanser av pop. Från den medryckande och synthiga Om 100 år och pulserande Suede (där Mattias sjunger att han var ”mycket mera Suede”) till den avslutande Vad är det som händer vars tunga trummor och arenadorftande refräng ger en stark känsla av Kent.

Jag bad Mattias berätta mer om arbetet med låtarna på EP:n samt sig själv i denna intervju.

Titeln Vi kommer ändå alla dö nångång känns lite hopplös och uppgiven. Men också väldigt rak och ärlig. Du säger även meningen i inledande låten Om 100 år. Vad var dina tankar kring valet av titeln?

Titeln till EP:n kommer från att min 13 åriga dotter körde med det där uttrycket nonstop i somras, fast då mer som ett sätt att peppa sig själv att våga (tror jag!) Jag gillar uttrycket, dels för att det är jävligt sant på ett så osminkat sätt och i låten Om 100 år kom det att få betydelsen att vi människor ibland blir ångestfyllda utifrån situationer som kanske egentligen inte har så fruktansvärt stor betydelse, egentligen. Om hundra år är det ändå ingen jävel som bryr sig… Vi kanske ska vara lite snällare mot oss själva och inte döma oss själva för hårt när vi tycker att ”det skiter sig”

Uttrycket gör att EP:n sticker ut, och sedan är det ju en blinkning till Kent och Mannen i den vita hatten (16 år senare).

Finns det någon röd tråd på låtarna på EP:n skulle du säga? 

Jag har försökt att få till snygga starka refränger som den röda tråden på den här EP:n. Låtar som man gärna lyssnar på om igen. Stilmässigt är det ju tydligt pop tänker jag, även om det är i lite olika nyanser.

Snygg omslag på EP:n. Vem ligger bakom det och hur arbetade ni fram konceptet på det? 

Filip Killander på KMR har skapat konvolutet. Jag hade en idé att fånga upp något från Ikaros tvilling i omslaget, den fallande Ikaros som flög för nära solen. Filip använde ett AI-program som genererade bilden utifrån några nyckelord. Blev riktigt snyggt! 

Var brukar du hämta inspiration när du skriver dina låtar? 

Mestadels är det berättelser direkt från livet, eller reflektioner av det. Att skapa musik är för mig ett sätt att bearbeta och processa sådant som händer eller har hänt.  

Du släppte tidigare i år albumet Clownens Svanesång. Hur skiljer sig arbetet med dessa fyra låtar med de som var på albumet? 

Låtarna på Clownens Svanesång skrevs under ganska långt tid. Allt är väl relativt i och för sig, men det var låtar som jag arbetet med från och till under ett par år. Tillsammans med Filip på KMR sorterade vi ganska hårt och valde ut de låtar vi tyckte utgjorde en helhet på något sätt. Egentligen skulle det vara 8 låtar på albumet, mest för att 8 är ett grymt tal, men så skrev jag Tvivlaren sent i processen med att färdigställa skivan och kände att den var tvungen att vara med.

Låtarna till Vi kommer ändå alla dö nångång skrev jag mestadels under sommaren, i en följd egentligen. Rent produktionsmässigt tycker jag det här släppet håller lite bättre kvalitet också.

Det är mycket Kent över avslutande Vad är det som händer? Vad handlar låten och och hur arbetade du fram låten? 

Det där är en enda lång kärlekshyllning till min fru som jag träffade en höstkväll 2001. En ”Kärlek-vid-första-ögonkastet-story” som blev en riktigt schysst text till musiken, där texten i princip beskriver det som hände! Jag hittade en refräng som jag tyckte fick en stark melodi och så försökte jag bygga en snygg vers runt den. Visst är det mycket Kent över uttrycket i låten och det är ingen tillfällighet. Det är (eller var) Sveriges bästa band och jag har följt dem sedan deras första skiva. 

Du har gett ut låtar sedan 2021. Vad fick dig att ta steget att släppa musik?

Tja, Vi kommer ändå alla dö nångång… 😊 vad har jag att förlora?

Jag har sysslat mycket med musik tidigare i livet och spelat i olika band. Sedan kom livet med utbildning, arbete, karriär och familj. Någonstans där runt 2019 gjorde sig behovet att få skapa allt för starkt. Jag kunde helt enkelt inte låta bli att börja skriva musik igen. Kanske kunde jag nöjt mig med att bara skriva musik för mig själv, men jag hittade Filip på KMR och tycker väldigt mycket om att samarbeta med dem. Det känns fint på något sätt att få ett avslut med skapelseprocessen av låtarna, att också släppa dem… 

Vilka artister har inspirerat dig själv genom åren? 

Kent
Coldplay
Keane
I den ordningen 😊

Jag gillar olika typer av musik och är en sucker för starka melodier, men banden ovan absolut…

Om du skulle välja en låt som du släppt som du tycker representerar dig och din musik väldigt bra, vilken skulle du säga man ska lyssna på då och varför? 

Jag tycker ju själv att jag skriver lite olika typer av musik, beroende på vilket humör jag är på, men det blir lätt melankoliska pianoballader med personliga texter om jag inte passar mig. 😊
Jag är väldigt nöjd med Tvivlaren från CS-släppet. En otroligt enkel produktion – bara piano och sång, men uttrycket passar väldigt bra med texten. Vill man lyssna på det som jag själv tror representerar mig ska man lyssna på Ludvig XVI. Avslutning på den låten är väldigt mycket Mattias. 😊 Från det senaste släppet gillar jag Vad är det som händer? väldigt mycket.

Vilka låtar generellt har varit flitigt spelade hos dig under året? 

Förutom min egen musik? 😊
Olika K-pop-band och låtar. Jag har två tonårsdöttrar… (och två yngre grabbar 😊)
Och Jocke Bergs soloalbum…

Du kommer från Halmstad. Man tänker ju oftast på Per Gessle när man hör den staden. Men hur är Halmstad som popstad vid sidan av Gessle tycker du? 

Jubël och Linnea Henriksson är ju stora får man ju säga.
Rotundan i Norre Katts Park har varit uppskattat för att få upp puls och generationsöverskidande konsertupplevelser.

Har du några smultronställen i Halmstad som du vill tipsa om? 

Det är så uppenbart att säga stränderna och havet, men en promenad utmed Nissan eller bokskogarna på Galgberget är riktigt fina platser!

Om inte musiken, vad har du för andra passioner i livet? 

Familjen. Sedan ryms inte mer. 😊
(Jag har en ganska stor portion passion för mitt arbete också, att verka för en ännu bättre förskola och skola för Halmstads elever!)

Ett album och en EP på ett år. Vad hoppas du om framtiden som artist? 

Jag är ganska nöjd med att kunna ha musiken som passion och ventil i livet och jag ser mig snarare som låtskrivare än artist egentligen. Jag kanske är lite rädd att förlora något i livets dynamik om jag blev för beroende av musiken som inkomstkälla? Om jag tillåter mig att drömma kanske det snarare handlar om att få samarbeta med andra låtskrivare och artister i att skapa musik, än att själv stå på scen…