Det blev en revolution i lördags. Men kanske inte den som Måns Zelmerlöw hade hoppats på. För det blev något nytt och lite oväntat som vann Melodifestivalen 2025 – en finsk humorgrupp som sjunger en plojlåt på svenska. Något som i mina ögon var väldigt uppfriskande och fick mig att tänka på framtiden av Melodifestivalen.
Nej, det är inte slutet av Melodifestivalen som vissa artister grät om efter KAJs seger i lördags. Det var den mest populära låten som vann. Den som legat etta på streamingtjänsterna sedan den släpptes. Självklart är det den låten vi ska skicka.
Nej, det var inte min favoritlåt i finalen, men det var som sagt den låt som kryssade i tillräckligt många boxar för att ta hem det hela från en ganska enad röstning. Det skilde två poäng mellan ettan och tvåan efter den internationella juryn till Måns fördel, och det skilde nio poäng mellan ettan och tvåan till KAJs fördel när folket röstade. Totalt blev det sju poäng som skilde dem åt. Så visst var det nära mellan de två, men det var också detta som vi ville ha.
Att Måns sedan blev lite frustrerad efter förlusten är helt förståligt. Man såg ju på honom i TV att han var glad för KAJs seger, men frustrationen handlade ju mycket om sin egna placering och prestation. Att han var där för att vinna var ju uppenbart. Vem hade inte varit besviken efter det? Så överreaktionen på hans uttalande var inte direkt proportionerligt skulle jag säga.
Men KAJs seger öppnar förhoppningsvis andra dörrar.
Att vi inte behöver ta oss själva på så enormt stort allvar i tävlingen och bara skicka polerad topplistepop. Jag hatar inte polerad topplistepop, men samtidigt har vi haft en mall i Melodifestivalen som kanske spelat ut sig själv nu? Så för mig var det en frisk fläkt med KAJ på prispallen. Som sagt, inte för att det är bästa låten, men för att det kan leda till något nytt.
Detta är ju första gången sedan 1998 som vi skickat en låt på svenska till Eurovision Song Contest. Att ett land som producerar så många starka låtar på svenska inte låter just svenska låtar representera landet i ESC är för mig en gåta idag.
Här borde ju SVT ha samma inställning som de hade med kvinnliga låtskrivare, att en viss procent av startfältet ska vara på svenska. Förhoppningsvis betyder KAJs seger att vi är mogna för det nu. Att det trots allt är en svensk musiktävling i första hand, där vi ska ta fram en bra låt att representera landet, inte vad som kanske-borde-funka-i-Eurovision. Det tror jag även skulle öppna upp för en bredare tävling och artister som kanske inte känt sig helt bekväma i formatet som nu ändå kan se det som ett PR-fönster för sin nya musik?
Om inget så var det just det faktum att vi skickar en låt på svenska som fick hela världens schlager-älskare att jubla. ”Äntligen!” skrevs det i kommentarsfältet på Instagram. Att vi som land sänker ner garden och skickar något (för oss) nytt och på svenska är väldigt uppskattat där ute. Så hurra för oss som vågade rösta med hjärtat och utanför boxen.
Om vi kommer att vinna i Basel? Självklart inte. Vi kanske inte ens kommer till finalen från semi. Men vi har visat att vi vågar skicka något nytt och kul. Jag hoppas att det kan bli en okej placering, så inte folk tror att de bara måste skicka polerad pop även i fortsättningen för att det hela ska funka. Personligen tror jag att hade vi skickat vilken låt som helst på svenska, så hade folk jublat och älskat oss. Nu skickade vi trots allt låten som blivit den största hiten från Melodifestivalen i år. Det tillsammans med låtens stil är väl lite av en liten Revolution för Sveriges del i alla fall?
Följ bloggen på Patreon.
Där kan du som medlem få uppdateringar om nya inlägg i bloggen, läsa krönikor, rösta i roliga omröstningar och vara med i diskussionen om ny popmusik. Du kan bli medlem helt gratis, eller om du vill kan du även stötta bloggen med några kronor i månaden som Popmuzik Liker eller Popmuzik Lover. Vi ses på Patreon!
