Emma Wedlund är 26 år och uppvuxen i Eskilstuna nu är hon aktuell med tredje singeln från sitt artistprojekt EWWA. Singeln Hejdå varvar lysande melodi och sång med en hookig produktion och popig framtoning. Allt insvept i artistens spännande och mystiska aura med kompletterande illustrerat omslag. Strax innan släppet ställde vi några frågor till denna lovande talang som älskar sin hemstad och bandet Kent.
Hejdå, kan man även säga till sommaren. Vad är det bästa minnet från 2022 års varma månader?
– Det bästa minnet från denna sommar är nog min födelsedag. Jag fyller mitt på sommaren, den 17 Juli, och mina nära och kära brukar alltid vara borta just då på semestrar och dylikt, men i år var nästan alla hemma så det blev ett stort och härligt firande för mig. Både tillställningen och vädret var kalas.
Aktuell med ny singel, den tredje i ordningen. Vad handlar låten om?
– Hejdå kan man tolka på flera olika sätt, men för mig handlar låten om relationer som har utvecklats till något osunt och dåligt på flera sätt. Man mår inte längre bra i relationen, men trots det tar man aldrig steget och säger hejdå på grund av rädsla för vad som ska hända utan den där personen, relationen och den där tryggheten man alltid haft. Det är läskigt och så definitivt att säga hejdå, men det finns många tillfällen där man skulle behöva säga just det.
Kommer du ihåg när låten skrevs och vad känslan var när den var “klar”?
– Jag kommer ihåg att jag redan från början kände att det var en stark pop-låt och jag minns att jag sjöng mycket på den hemma. Den sätter sig på hjärnan och sånt gillar jag. Sen nu när den är klar är jag så glad över att den blev så som jag från början tänkte den. Den har hela tiden följt sin starka poppiga struktur eller hur man ska säga och det är nice. Jag är väldigt nöjd med hur den blev.
Hur föddes idén till Hejdå?
– Jag skrev Hejdå som en slags terapi för mig själv. Jag har själv haft relationer som jag inte har mått bra i och som jag inte har vetat hur jag ska avsluta. Så idén uppstod i min egna känsla av att verkligen vilja säga hejdå samtidigt som jag brottades med hur svårt det faktiskt är att säga det i vissa situationer.
Har du skrivit och producerat låten själv eller samarbetat med andra?
– Låten har jag skrivit själv och sedan har min producent Robert Kolar producerat den. Samarbetet går till så att jag kommer till honom med en färdig låt och sedan hjälper han mig att få fram det.
Vilka är dina musikaliska inspirationskällor?
-Nej men jag älskar Veronica Maggio och Kent. Så är det bara.
Din musikaliska estetik är svenskpop med sköna melodier. Hur har du kommit fram till att det är såhär du vill låta?
– Mycket ligger till grund för att jag själv älskar den typen av musik och har gjort sedan barnsben. Så länge jag kan minnas har jag vetat att jag vill syssla med svenskpop.
Har du någonsin haft tankar på att skriva på engelska?
– 100% nej, haha, engelska i all ära, men jag älskar att skriva låtar på svenska. Jag upplever att det finns en viss nakenhet i svenskan och att det lätt kan bli klyschigt på svenska. Därmed finns en viss utmaning och svårighet i att skriva på svenska och det gillar jag. Jag gillar den utmaningen.
Hur länge har du skrivit låtar och satsat på din artistkarriär?
– Min första låt skrev jag som femåring. Om den låten var bra? Svar nej, men melodin var ändå skön. Sedan dess har jag alltid sysslat med musik på olika sätt och skrivit låtar, men det var inte förrän jag fick kontakt med min nuvarande producent som själva artistprojektet EWWA tog fart.
Ditt artisteri bär på mystik, varför är det ett viktigt inslag i ditt konstnärskap?
– Jag upplever att det är så stort fokus på själva artisten idag, vem artisten är, hur den ser ut, vad den äter till frukost osv (skämtosido), men för mig handlar det om att lägga bort fokuset från mig och lägga det mer på min musik. Jag behöver inte stå i centrum, låt istället min musik få göra det. Genom att vara lite mystisk i sitt artisteri tror jag det kan skapa en lite mer nyfikenhet också.
Hur kom du fram till artistnamnet EWWA?
– Som frågan tidigare så vill jag först och främst bevara lite mystik i mitt artisteri så därför valde jag att inte använda mitt riktiga namn, Emma Wedlund. Sedan ville jag på något sätt väva samman mitt för- och efternamn och kom då på idén att vända på M:en och göra till W. Då blev det EWWA.
Vad kommer du från för musikaliska rötter?
– Jag kommer ifrån en musikalisk familj och släkt. Många i familjen och släkten kan spela ett instrument och/eller sjunga, så det faller sig naturligt hos mig.
Vad betyder Eskilstuna och gruppen Kent för dig?
– Både Eskilstuna och bandet Kent ligger mig varmt om hjärtat. Eskilstuna är staden jag växte upp i, staden jag slitit ut många skor i och staden där jag har ett minne i vartenda hörn typ. Jag tycker det är tråkigt att det ligger ett slags mörker över Eskilstuna idag. Det är nästan som att folk rynkar på pannan när man säger att man kommer ifrån Eskilstuna. Jag hoppas att hemstaden får komma tillbaks till det jag minns det. Vad gäller bandet Kent älskar jag deras låtar och har framfört några av dem på konserter och dylikt. Mina låtar har dessutom spelats in i samma lokaler som Kent, den ni!
Tillhörande art-work är en illustrerad bild, är det du som målar själv?
Det är en tjej som heter Anna Nordin som skapar mina omslag. På instagram heter hon @annasapphia och är så grym. Jag ger henne en bild med beskrivning som hon målar och skapar utifrån. Omslaget till Hejdå är en bild på mig exempelvis.
Om du får drömma, vad är önskan att du befinner dig om tre-fem år i ditt artisteri?
– Om tre-fem år hoppas jag kunna livnära mig på musiken, om jag får drömma.
Åter till nutiden. Ska du göra något speciellt på releasedagen?
– Jag har inget releasegig eller så, men bubblet tas fram. Det ska jag säga er!
Avslutande fråga, vilken är den låt du lyssnat på mest på hitintills det här året?
– Oj, svårt! Det finns massor av guld ju! Men tror nästan godingen Midnight sky med Miley Cyrus står högst på listan.
