I en värld där allt just nu kraschar och brinner är det kanske bäst att vara just Eurovision Song Contest ändå.
Jag blev väl inte heller direkt superglad över nyheten att årets upplaga av Eurovision Song Contest blir den första någonsin att ställas in. Inte för att jag trodde att Sverige hade sina starkaste chanser någonsin att vinna, men ändå så är det synd om de artister som tagits ut till tävlingen för att representera sitt land. Mest synd är det kanske om Island som sällan varit så segertippade som i år och faktiskt är det land av alla som förtjänar att ta hem den där jävla segern någon gång. Hur det hade gått för Daði Freyr och hans Think about things får vi med andra ord aldrig veta. Men för mig, om jag fick välja, så hade han vunnit och Eurovision Song Contest 2021 hade varit Blue Lagoon-tematiserat i Reykjavik. Vi kan ju i alla fall drömma.
Nu tror jag att EBU och de flesta länder har tillräckligt bra teknik att via kabel kunna sända varje lands uttagning från en TV-studio som sedan koordineras i en studio i Nederländerna. Lyckades vi klippa mellan USA och Storbritannien under Live Aid 1985 så ska vi väl klara av att klippa mellan Vitryssland och Portugal 2020. Men av miljoner anledningar så väljer man att inte köra alls i år. Bara att gilla läget med andra ord.
Samtidigt som man ser framfarten av COVID-19 över Europa och framförallt i Sverige så är det kanske dags att görs som just Eurovision Song Contest och på allvar bita i det sura äpplet vad det gäller just konserter och evenemang.
Nu när Glastonbury, som skulle hållas i slutet av Juni ställs in, samt Fotbolls-EM under samma period, så finns det nog inget mer att göra för alla att bara kasta in handduken nu och avboka allt. Jag känner att vi passerat gränsen för ”kanske” och ”förhoppningsvis”, utan nu gör arrangörer bara folk en otjänst att hålla kvar evenemang.
Avboka allt fram till den 1:a September. Inget Håkan på Ullevi. Inget Rammstein. Inget Way Out West, Roskilde, Iron Maiden, The Ark-återförening eller något annat.
Låt oss slippa gissa om vi ska boka hotell eller tåg. Låt oss bara känna ”okej, det blev inget, fan, men så är det”.
Skulle det visa sig att Coronaviruset ebbar ut med Den blomster tid nu kommer, så får man väl boka upp saker igen då. Arenorna står ändå tomma och artisterna har ”inget annat planerat”.
Be dock folket att hålla på sina biljetter – om de kan och om arrangemanget tillåter det – och använd dem när det är dags att köra igen. (Eller förvandla dem till presentkort så mindre aktörer inte behöver betala tillbaka pengar igen.) Jag tror att de flesta kan behålla sin biljett till Hellström-konsertern på Ullevi några månader till om det nu går att köra alla fyra konserter i September (eller tidigare).
Men som sagt, jag tror ingen blir glad över att ge falska förhoppningar om något som ändå ser ut att döda allt fram till minst Juli som det ser ut nu. Då är det lika bra att löpa linan ut och ställa in sommaren 2020 och istället hoppas något går att rädda tillbaka.
En ljusglimt just nu är dock att artister tagit mitt råd som jag skrev för tio dagar sedan och börjar med nätkonserter. Sällan har så många artister omfamnat dagens teknik och valt att livesända på Facebook och Instagram eller köra med video on demand. Riktigt roligt att se. Det är ju denna typ av utveckling som föds ur tragedier som gör att allt rör sig framåt. Gaffa har gjort en bra sammanställning av kommande nätkonserter som du kan kolla in här.
