Det finns väl egentligen ingen i Sverige som inte känner till Lena Philipsson . Om man har lite koll på våra popartister är nog hennes namn ett av de första många tänker på om de skulle få för sig att räkna upp en knippe artister.
Inte så konstigt kanske, hon gick ju igenom TV-rutan och in i våra hjärtan när hon 1986 ställde upp med Kärleken är evig i Melodifestivalen. Där hamnade hon på en hedrande andraplats. Dock var hon egentligen mer värdig att vinna än E’ de’ det här du kallar kärlek med Lasse Holm och Monica Törnell . I alla fall enligt mig.
Det tog 18 år och ytterligare två försök innan hon 2004 vann med Det gör ont , skriven av ingen mindre än Orup . Däremellan hade hon släppt åtta studioalbum och haft två krogshower.
Med Det gör ont och albumet Det gör ont en stund på natten men inget på dan blev det lite som en nyrenässans för Lena. 
Nu gjorde hon och Orup en krogshow och återupprepade samarbetet med albumet Jag ångrar ingenting samt Dubbel .
Efter fyra års samarbete med Orup var det 2012 dags för albumet Världen snurrar som innehöll material av andra låtskrivare.

Det är 2015 och Lena tillbaka med helt nytt material. Första nya låten med Philipsson blev Jag är ingen älskling som premiärspelades under Allsång På Skansen i somras. En klassisk poplåt med stråkar och snyggt arrangemang, där det känns som Lena hittat hem både i sig själv och musikalsikt. Det blev även titelspåret för hennes nya album som släpptes den 18:e September.
Jag ringde upp Lena för att prata om nya skivan och kommande krogshowen som sätts upp på Cirkus den 3:e Februari 2016.

-Jag är ingen älskling? Är inte du väldigt älskvärd och folkkär. Varför blev just det titeln på albumet?

Det är ju en låttitel från skivan som vi valt att ha som albumtitel för att den kändes lite spännande och intressant. För det är ju som du säger att jag är ju ganska folklig, men å andra sidan kan just den titeln stämma in på mig. Jag är ju inte direkt präktig. Det är alltid något som sticker ut lite eller att jag går utanför gränsen eller skojar med glimten i ögat. Det får väl representera det då.

-När började du arbeta på materialet till nya skivan?

För ett och ett halvt år sedan ungefär. Försiktigt lite trevande försökte jag skriva något. I början skrev jag först på engelska, och då tänkte jag, ”ja ja, då får det bli så om det känns lättare”. Sedan försökte jag översätta texterna till svenska och efter det lossnade det ganska snabbt. Det flöt på och för ett år sedan skulle jag ha klart fyra låtar med text och allt, så då hade jag det. Efter det fortsatte jag att skriva klart resten under våren här. Det hela har gått väldigt smidigt och varit väldigt kul.

-Brukar du ofta skriva på just engelska?

Jag brukar ofta, när jag skriver låtar, på slaskdemostadiet sjunga på låtsasengelska. Jag skriver musiken först och sedan skriver jag text. Denna skiva har varit lite speciell på det viset att jag mestadels suttit vid pianot och inte i min hemmastudio. Då har det ganska ofta hänt att jag kommit på en bit av låt, och samtidigt förstått vad den ska handla om textmässigt. Så det har gått hand i hand den här gången och så har det inte varit förut, utan detta var en ny grej för mig.

-Nu när låtarna är skrivna under en ganska kort period. Har de samma tema. eller vad är den så kallade röda tråden?

Alla texter är ju relationstexter, sedan finns det någon glättig och någon tyngre. Men allt är nog taget från mina egna erfarenheter på ett eller annat sätt, och från där jag befinner mig nu. Denna gång försökte jag vara lite personlig och ärlig.

-När jag lyssnade igenom skivan kändes det som att det är en mer erfaren Lena sjunger låtarna.

Ja, så är det och det känns bra att du uppfattat det. Det är den effekten jag vill ha. Mer ärligt och utgå från den åldern jag är i.

-Funderade lite på låten Kunde vara din mamma – blir du ofta uppraggad av 20-något killar på krogen?

Haha! Nej inte ofta, men det har hänt. 
”Jag kan aldrig bli din petit four”, den textraden gillade jag. Då skrattade jag och var väldigt nöjd när jag skrev den. Det är skönt att få skratta lite när man skriver. Ibland blir man ju berörd och då känner man sig lite patetisk när man sitter och grinar över något jag själv skrivit. Haha.

-Hur har det funkat att jobba med Anders Hansson?

Det har funkat skitbra. Jag känner ju honom sedan tidigare i och med att han producerade mig och Orup. Så dels kände jag honom lite, och dels har han koll på harmonier. En del av låtarna innehåller ju sin beskärda del av komplicerade harmonier och stämföringar, och då måste man ju kunna och fatta det, och han är en sådan som fattar det. Så det har varit jätteroligt och supersmidigt att ha gjort detta med honom.

-Har han bara haft rollen som producent och du har kommit med färdiga produkter eller har du bollat textidéer med honom också?

Jag har väl kommit med färdiga produkter. Sedan har vi producerat tillsammans. I och med att det är mina låtar har jag haft en tydlig idé. När han får en demo så låter det på ett visst sätt för att det ska vara så, och det ska egentligen bara spelas in på riktigt med riktiga musiker. Sedan har han gjort mer när vi tillexempel lagt på stråkarna. Då är det han som stirrar i noterna när det spelas in. Men annars vi gjort det mesta tillsammans och varit väldigt överens. Sedan har han varit väldigt lyhörd över vad jag velat.


-Nu kommer du även snart göra en krogshow. Det känns på arrangemanget på skivan att det är gjort med en krogshow i baktanke, för allt känns väldigt organiskt.

Jag har känt att nästa gång jag gör en show ville jag ta ner det lite för jag har gjort ganska spektakulära shower, där enormt många saker händer vilket jag tycker är jättekul. 
Men för att det ska kännas spännande och kul för mig ville jag dra det åt ett annat håll denna gång, där jag inte redan varit. 
Det har varit en naturlig fortsättning för mig att sitta och spela piano, vilket är jävligt kul, samt också en bit av mig själv som jag inte visat så mycket.
Det är mer musik och mer betoning på de nya låtarna, men det är klart att det blir andra låtar också. Det är ju en och enhalv timme som ska fyllas. Så med de äldre låtarna har jag valt bland de kända, men även efter de som passar in i känslan. Skivan är ju organiskt inspelad och jag har gjort pianopåläggen för att jag ska kunna spela låtarna live. Det har varit tanken på något vis. Att det får vara låtarna och inte massa andra arrangemang.

-Det kändes som låten Tjejfest var gjord specifikt för krogshowen?

Nej, det var den inte. Jag tänkte jag skulle skriva en låt, men det kom aldrig in någon melodi i låten, utan det ockuperades av de där gitarrslingorna som jag gjorde. Då kände jag att det fick vara så, och att den skulle få vara en instrumentallåt. Själv blev jag jätteglad när jag kom på det, för det är ju jag som bestämmer. Haha. Ärligt talat har jag gjort det en gång tidigare. Jag gjorde ett klassiskt stycke som hette LoPhus på en skiva från 89 ( My Name ). 
Men själva låten har den känslan och stämningen vi har när vi har tjejfest hemma.

-30 år som artist. Vad är en av dina personliga milstolpar i din karriär?

Jag tänker att alla mina Melodifestivalsframträdanden kan buntas ihop till en stolpe. Det har ju varit väldigt centralt, för det har ju varit ett väldigt effektivt sätt att synas på. Vilket gjort att man kunnat jobba på bred front, vilket jag tycker varit jävligt kul och meningsfullt. Jag gillar ju det här med show, och jag kom ju in på den vägen så det har ju betytt ganska mycket.
Något som jag själv ser tillbaka på med stolthet är faktiskt 006-showen. Den var så extrem och att vi ens vågade göra den jag och Torgny Söderberg , och att jag vågade stå på skivomslaget med en pistol i den där dräkten. Jag fattar att folk undrade vad fan håller hon på med. Men jag känner mig så jäkla stolt såhär efteråt, för den innehöll en massa låtar som är lite mer urflippade, vilket jag tycker är härligt.
Sedan så klart Orup och mitt samarbete har ju betytt mycket.
Nu hopas jag detta kan bli en milstolpe när jag kan få vara mer musikant igen.

-Är du själv duktig på att leta upp ny musik?

Nej, jag lyssnar inte på så mycket musik om dagarna. Jag är sådan som lyssnar mycket på P1 och massa intervjuer och så. Men jag tycker man ändå hör musikflödet, så man hör väl det mesta. Kanske inte det nyaste-nyaste som på P3, för där lyssnar jag väldigt sällan. Men någorlunda hänger jag med. Jag känner igen massa låtar men vet aldrig vad banden heter, typ där är jag.

Här kan du lyssna på albumet Jag är ingen älskling. 
Den 3:e Februari är det premiär för krogshowen Jag är ingen älskling på Circus i Stockholm.

Lena Philipsson
@Facebook