Jag fick ju möjligheten att prata med Helena Paparizou flera gånger under Melodifestivalen, vilket alltid var en fröjd i och med Helenas energi och utstrålning imponerade stort på mig.
Nu är dock festivalen över och det är istället dags för Helena att släppa sitt nya album One Life , vilket dök upp i slutet av Mars.
Jag ringde upp henne för att stämma av lite om skivan och hur hon mår nu när Schlageräventyret är över.
-Så, har du hunnit landa efter Melodifestivalen?
Ja gud ja! Nu är jag inne på helt andra grejer.
Det har varit ett späckat schema med det har varit så roligt! Jag har tagit in så mycket, och jag saknar mer eller mindre allihop.
Den jag saknar mest är nog Linus faktiskt.
-Jaså? Så nu fick bra kontakt under resan?
Ja, det blev ju så i och med att vi var med varandra hela vägen från deltävling till andra chansen och finalen.
Sedan fick jag bra kontakt med Ellinore Holmer .
Det finns egentligen inget roligare än att få träffa nya människor och jag känner att jag via Melodifestivalen fått nya kompisar.
-Vad är du mest nöjd med under Melodifestivalen?
Mitt beslut att medverka överhuvudtaget!
Jag är så nöjd med att jag vågade ta det initiativet, och sedan var det så skönt att få vara med och känna mig som en debutant.
Om man kollar på vad jag gjort de senaste åren, så har jag gått ifrån att vara domare i Dancing on Ice till att för bara ett halvår senare vara en tävlande i Let’s Dance och nu då Melodifestivalen, så jag är inte rädd för att testa nya saker.
-Jasså? Vad skulle du utmana dig själv med?
Det är ju inte så att jag skulle våga hoppa bungy jump. Men tillexempel testa nya musikstilar.
-Så nästa skiva skulle kunna bli mer R&B och hip-hop med andra ord?
Det är väl det som är roligast med att vara popartist, för vi kan ha en sådan bredd, men kanske inte just hip-hop för min del.
Själv har jag ju vågat mig på lite mer rockig pop när jag spelat in skivor utanför Sverige.
Nu med den nya skivan så kommer den tillexempel ha fler ballader och midtempolåtar än vanligt.
Det finns även en duett med Jill Johnsson på skivan, som kan vara bland det roligaste jag gjort, för jag verkligen avgudar Jill!
Hon är en så fin människa, även om låten handlar om att vi bråkar om samma man.
Nu har vi dock bara delat samma låt och inte samma man. Haha!
Vi kände båda att det var en fantastisk låt och vi klickade så bra ihop.
Det enda som återstår nu är att jag ska få se hennes krogshow innan den går ner här i Stockholm.
-Ja, Jills show kommer ju till Göteborg sedan, så du kan ju alltid se den här hemma. För du är väl ändå en del i Göteborg?
Mestadels är jag ju i Stockholm i och med att skivbolaget är här. Men självklart åker jag ner till Göteborg ibland, för att få vara med familjen. Till och med under Melodifestivalen kunde jag ibland känna att jag behövde komma hem till familjen. Att få leka med barnen, laga mat, umgås och bara få ny energi.
-Berätta lite om processen att ta fram låtarna till skivan.
Jag har bland annat jobbat med Karl-Ola Kjellholm som var med och skrev Survivor och producerade en låt som heter The Groove is the Solution .
Sedan har Jimmy Jansson varit med mycket på skivan.
Det är roligt att jobba med en låtskrivare som även varit artist.
Två av låtarna är från en jättestor grekisk låtskrivare som heter Nikos Moraitis . I och med att vi släppte plattan i Grekland först, var det en hel del låtar som först var på engelska och sedan översattes till grekiska. Save me är bland annat en sådan låt.
De absolut färskaste låtarna är Survivor , Enough , Don’t hold back our love och 4 Another 1 , så dessa är helt skrivna på engelska och nya för plattan.
Det som varit roligt med skivan är att jag kunnat jobba med både ett grekiskt och svensk skivbolag denna gång, samt ändra låtar på skivan beroende av vilken marknad den ska släppas på.
-Är det en stor skillnad på svenska och grekiska producenter när det kommer till hur de jobbar?
Nej inte på det sättet faktiskt.
Alla anpassar sig till varandra för vi vill alla ha ett bra resultat.
Enda skillnaden är egentligen tiderna man spelar in skivan på.
I Grekland spelar vi in på eftermiddagarna, medan vi i Sverige börjar jobba på förmiddagen.
Det jag jobbat mycket efter denna gång är låtarna.
När jag väl bestämde mig för en låt testade jag den både på grekiska och engelska. De engelska versionerna spelades sedan in här i Sverige, medan de grekiska gjorde vi i Grekland.
Det var viktigt för mig, för ibland kan jag ha problem med det grekiska uttalet, och då vill jag ha någon som är med som kan kontrollera och hjälpa mig.
Sedan är det bra att kunna spela in tillsammans med låtskrivarna. När man inte skriver låtarna själv är det ju viktigt att man kan förmedla den känsla i låten som textförfattaren hade.
-När du är i Grekland, vad saknar du mest från Sverige?
Åh, det är nästan allt!
Men det jag oftast saknar är att kunna vara ute och gå.
Visst, det finns fina parker i Grekland också, men jag känner större frihet i Sverige.
Sedan saknar jag förstås min familj.
-Jag antar att din familj hälsar på dig även när du är i Stockholm?
Ja, mamma kommer upp ibland och hälsar på mig.
Då umgås vi mycket tillsammans, och hon får möjlighet att träffa sina vänner hon har här uppe.
Lyssna på albumet One Life här:
