Molly Sandén kunde vi senast se 2012 då hon var med i Melodifestivalen med den vackra balladen Why Am I Crying . En låt om en relation som slagits i spillror och sångerskan är lämnad att gråta på golvet trots att hon vill vara stark.
Hennes bidrag slutade på en hedrande femteplats i finalen och strax efter släpptes skivan Unchained .
Under arbetet med den förra skivan träffade hon producenten RedOne och hans team i studion.
”En av killarna i gänget kom in och sa att ’Shit vilket jävla röst du har! Den låten skulle jag vila ha, kan vi jobba tillsammans?’
Jag visste inte vem det var men blev glad över komplimangen. Så när han hade gått berättade de andra för mig att det var RedOne.”
Detta möte ledde till att Molly fick förlagskontrakt med RedOne Songs och började jobba med hans team i Los Angeles, där hon spelat in och skrivit låtar i över ett års tid. Både till sin kommande skiva, samt för andra artister.
Det var även detta steg från Sverige som gjorde att Molly ville sätta upp sina egna regler och ett team att jobba tillsammans med.
Skulle hon göra detta fick det helt enkelt bli på hennes villkor.
”Jag är en rastlös själ och tycker det är tråkigt att behöva vänta på folk. Så jag bestämde mig för att släppa allt själv.
Jag kollade upp på internet och ringde runt till branschfolk och det visade sig att det inte var så svårt att släppa en singel utan skivbolag. Så nu jobbar jag bara med folk som jag handplockat och som jag vet svarar i telefonen när jag än ringer.”
Jag och Molly ses inne på Liseberg där hon håller på att förbereda sig inför kvällens inspelning av Lotta på Liseberg.
Vi sätter oss på den vegetariska restaurangen The Green Room, precis i anslutning till området kring Stora Scenen för att prata om året som gått och hennes nya singel Freak .
-Hur har året i Los Angeles varit för dig?
Det har varit lärorikt och mycket intensivt. Nästan lite overkligt faktiskt.
Första månaderna är väldigt roliga, men när det är lördag varje dag i veckan tröttnar man ju lite. Det är liksom alltid någon man borde träffa, eller ställe man borde vara på. Sedan sitter jag ju i studion hela dagarna, så man blir helt utpumpad. Det är ju aldrig att man får typ koka nudlar och se en film, utan det är skarpt läge hela tiden.
Musikmässigt har det varit skitkul!
Jag har fått träffat och jobbat med idoler som jag haft hela mitt liv.
-Ja, du fick ju träffa David Foster. Berätta lite om det.
Han känner ju både RedOne och Andreas Carlsson som jag jobbat med, så jag fick sjunga tillsammans med honom när han satt vid sin flygel och spelade.
Jag var så lycklig efter det att jag gick på små moln!
Några dagar senare ringde han upp igen och frågade om jag ville sjunga på en välgörenhetsgala tillsammans med honom! Det var verkligen helt otroligt!
-Hur är det att jobba med amerikanska producenter om man jämför med svenska?
Egentligen har vi ju väldigt många bra producenter i Sverige, och de jag jobbat med i Los Angeles har oftast varit svenskar. Det har mer varit att vi tagit in en top liner eller lyric så man får med språket i låtarna.
Men det är skönt att komma in i lite nya konstellationer där ingen har några förutfattade meningar om en.
Sedan blir faktiskt många förvånade att jag faktiskt sjunger på riktigt och sjunger bra. Så det är en liten självförtroende push.
-Du har ju även jobbat med Avicii läste jag, hur är han att jobba med?
Ja, vi är goda vänner och vi hänger en hel del med honom och främst hans flickvän i LA.
Jag la lite demosång för honom och det resulterade i att vi skrev lite ihop.
Han har en väldigt klar bild av vad han vill och hur det ska låta, samt att han säger till om mycket, vilket varit lärorikt.
Han är väldigt musikalisk och gillar mycket stämsång och bluegrass.
-Hur skulle du säga att artisten Molly utvecklats under året?
Jag har fått mer skinn på näsan helt klart.
Man blir så otroligt ambitiös och driven för att inte bli överkörd. Man får verkligen inte låta någon ”lilla gumman” en utan man måste ha pondus. Man får inte ta något för givet, utan ord är bara ord tills det står på ett papper.
Det var under Mollys tid i Los Angeles som idén till hennes nya singel Freak föddes.
Hon satt och läste igenom gulliga kommentarer från hennes fans, och kände att hon var tvungen att ge tillbaka för det stöd de givit henne under åren.
Resultatet blev en låt om hur hon kände sig annorlunda och mobbad under sina tonårsår. Låten är en stark och mäktig mid-tempo ballad som belyser det många känner i form av att vara annorlunda, utanförskap eller bara känslan av att inte räcka till eller vara riktigt bra.
”Allt började i den tidiga tonåren då det började bli fokus på utseende.
Det blev mest tydligt på dansen i och med att jag inte var lika bra som alla andra. Då fick jag höra kommentarer som ’va, kommer du inte längre ner’ när vi skulle stretcha eller ’oj vad det dunsar när du hoppar’.
Då trodde jag att jag inte kunde dansa. För det är ju så, att är man inte trygg i sin kropp så låser man sig.
Vändningen kom med Let’s Dance 2010, så det var bland annat tack vare att jag fick så mycket kärlek från så många som jag kunde förändra mitt liv.”
Molly kunde som sagt växa med hjälp av hennes fans, som via sociala medier och via möten gjort henne starkare. Det är även det som hon vill förmedla med låten. Att alla ska få ha rätt att vara den de är.
Kanske är det just det som gör låten så stark, i och med att det är en universal känsla – både utanförskapet och gemenskapen.
Molly kan inte nog beskriva sin tacksamhet för sina fans under vårt samtal.
Hon är en ödmjuk men ändå målmedveten 22-åring som vet betydelsen av att ha bra stöd från sina fans.
Därför är hon flitig med att arbeta på sociala medier och ha dialog med sina fans.
Speciellt nu när hon ska släppa material på egen hand, är det än mer viktigt att själv vara där.
”Det jag älskar med Instagram är att det inte finns en ’unlike’. Det gör att man kan fokusera på det positiva där.
Så jag försöker varva mina selfies och nagelbilder med lite budskap, för att även ge något av värde.”
I går kunde ni höra Molly framföra singeln Freak under Lotta på Liseberg, sedan kommer en video den 8:e Augusti (som hon även skrivit manus till) följt av Sommarkrysset den 9:e och Nyhetsmorgon den 17:e.
Så vi får se en del Molly innan hon åker tillbaka till Los Angeles igen för att jobba vidare med den kommande plattan.
Efter denna försmak längtar i alla fall jag extra mycket på fler låtar!
Lyssna på Freak :
Se Mollys framträdande av Freak under Lotta på Liseberg:
http://youtu.be/ilOGFJXVw8A