Med singeln Ser du mig i Lund debuterar Alvin Benjamin Hilber som artist efter att suttit i producentstolen under många år. Under dessa år har han producerat och skrivit ihop med andra artister, men som sagt aldrig ställt sig själv i strålkastarljuset, förrän nu.
Debutsingeln är en snyggt melankolisk låt där nostalgi och saknad ramar in temat. Ett tema som även kommer att upptäckas i kommande låtar med Alvin.
Arrangemanget är behagligt. En kombination av folk-pop med snygg pianoslinga och ett skönt lunk i rytmerna, medan artisten målar upp sin berättelse för oss. Mysigt, skulle jag säga.
Jag bad Alvin berätta mer om sig själv, om sin producentroll och arbetet med sin egna musik i en intervju.
Om du uppskattar att läsa intervjuer med aktuella artister i bloggen, får du gärna stötta arbetet med Popmuzik som Patreon. Det hjälper en oberoende musikblogg otroligt mycket om du har möjlighet att bidra som Popmuzik Liker med 12 kr i månaden eller som Popmuzik Lover med 32 kr.
Då jag slutat med Facebook använder jag Patreon som plattform för de som vill diskutera musik och få uppdateringar om nya inlägg i bloggen, så bli gärna medlem där.
Du har arbetat som producent och låtskrivare under många år. Hur kom du in på det och vad har du för bakgrund?
Det fanns instrument överallt i lägenheten i Vårberg i södra Stockholm där man växte upp. Ett piano, två-tre gitarrer och tro det eller ej, ett akustiskt trumset – i en lägenhet!? Musiken var liksom alltid där.
Jag brukade sitta vid pianot och lyssna till vad jag hörde på radion. Sen försökte jag så gott jag kan att efterlikna det jag hörde. Att skapa, var en otroligt spännande idé redan då.
På högstadiet blev jag introducerad till musikprogram som Ableton och började sitta uppe sent på nätterna för att skapa alla möjliga sorts konstiga ljud och arrangemang. Jag hade verkligen hittat ventilen för mina kreativa begär.
Senare på gymnasiet när jag gick musikproduktionslinjen på Rytmus i Malmö, började mitt intresse för det analoga och olika tekniker man kan använda vid inspelning.
Det var efter gymnasiet när jag blev kontaktad av olika artister som mitt intresse för låtskrivande började.
Vad skulle du säga är din styrka som producent och låtskrivare när du jobbar tillsammans med andra artister?
Jag skulle säga att jag snabbt kan ta fram idéer. Artisten kommunicerar vad de vill ha och jag kan snabbt få fram en skiss eller något att jobba på i stunden. Men det kan också variera. Kommunikation och tålamod från båda parter tror jag skapar de bästa samarbeten.
Vilka producenter har inspirerat dig själv genom åren?
Det finns såklart många producenter som inspirerat mig, Men för att ta fram några så skulle jag säga Bob Johnston, George Martin, Quincy Jones, Ken Caillat mm. De som format sound vi är så bekanta med idag.
Idag följer jag producenter som Shawn Everett, speciellt hans samarbete med The War On Drugs. Jag gillar hur han är lite gränslös.
När och hur föddes idén att ge ut musik själv?
Tanken har funnits länge. Efter varje session man haft med en artist har man suttit kvar och lekt med egna idéer när man fortfarande haft bränsle kvar att jobba med.
Det som gjorde att man tog det vidare var att jag hittade rätt i musiken och hade folk omkring en som pushade mig till att ta steget.
Var det självklart att du skulle låta som du gör på debuten, eller har du haft olika faser i ljudbild och känsla?
Låtens ljudbild har varit där redan från demo-stadiet.
Den fick sig ett litet lyft när man tog den till produktion, men annars har jag försökt behålla känslan som skapades vid där vid första utkastet
Vad inspirerade till handlingen i låten Ser du mig i Lund?
Nostalgi, vemod och en kylig vinter.
Hur arbetade du fram arrangemanget och produktionen denna gång?
Det började med gitarren som snabbt spelades in. Arret var där på bara några minuter. Sen kom den första raden automatiskt.
Dagen efter var låten i princip klar.
Har du några drömsamarbeten framöver? Antingen som artist men även som producent, där du tror att du skulle kunna utvecklas som det ena eller det andra tillsammans med?
Det finns så många otroliga akter på indie-scenen just nu. Som Dolce eller Steget, helt otroliga! Eller Rekordåren, Terra.. finns så många grymma där ute.
Jag tar åt mig allt som kan leda till utveckling!
Hur ser du på framtiden med ditt artistprojekt och vad kan vi förvänta oss?
Jag försöker hålla det nostalgiska vid liv framöver med en blend av det cinematiska. Man ska kunna se det man hör.
Nästa singel som släpps 25 april går ännu mer på djupet, där jag spänner bågen lite mer i arrangemang och tar i från tårna.
Ser fram emot det släppet.
Sen blir det en EP senare mot hösten. Förhoppningsvis lite spelningar i sommar!
