Lew är artistnamnet för den 25-årige William Eggert från Göteborgstrakten. I fjol solodebuterade han med singeln Let me speak, som sedan följdes upp av EP:n Forever Ugly. Nu är Lew aktuell med singeln Cold as mine. En emotionell låt där artisten får spela ut hela sitt känslorregister när han levererar texten om att känna sig känslokall och otillräcklig i en relation.

Lew utvecklar:

”Cold as mine handlar om att känna sig känslokall och otillräcklig i en relation, när allt man egentligen vill är att skydda den andra personen. Sorgen över att inte klara av vara fullt närvarande på grund av skador från ett tidigare förhållande.”

Låtens arrangemang kastar oss mellan vacker pianomelodi till tunga och taktfasta trummor samt gitarrer. Över det hela går Lews röst från mjuk falsett till att sjunga ut med sin starka popröst. Snyggt är det och man kan inte bli annat än imponerad av Williams uttrycksfulla röst.

Jag fångade upp William för en intervju om låten och bad honom även berätta lite om sig själv. Om du gillar att läsa intervjuer i bloggen får du gärna stötta Popmuzik som Patreon. Det gör det möjligt att driva bloggen vidare och lyfta fram spännande artister.

Först måste jag ju fråga; Du har en del inlägg från San Francisco på Insta. När var du där och vad gjorde du?

Utöver artisteriet så är jag också pianist för GERD. Så jag var där för en spelning med henne. 

Du beskriver dig som en late bloomer. Hur gick sökandet efter din stil som artist och vad var det som fick bitarna att falla på plats?

Som många andra så lyssnar jag på en stor skala musik. Det sträcker sig från hård/tung rap till mysig pop och country/folk som börjat bli populärt på senaste. 

Jag tycker det är sjukt kul att göra hård rap men känner att det inte alls funkar med mig som person. Så därav har jag försökt att hitta en plats emellan dom genrerna. Så att jag kan göra musik på ett sätt jag tycker är kul men också är bekväm med att framföra. 

Hur kom musiken in i ditt liv och vilka artister har inspirerat dig genom livet? 

Musiken har alltid funnits hemma tack vare att både Mamma och Pappa spelar och sjunger. 
Allt från J. Cole till James Bay har inspirerat på olika sätt. Lyssnade på mycket akustiskt pop när jag var mindre som sedan gick över till mycket amerikansk rap. 

Hur träffades du och GERD och hur inleddes ert samarbete? 

Vi träffades på en folkhögskola 2019. Det var en internatskola så man umgicks heltiden. Vi kom väldigt bra överens och vi märkte ganska snabbt att vi hade samma tänk kring skrivandet av musik. 

Du var med och skrev en del låtar på hennes album Meet Me In The Blue. Hur var den skapandeprocessen att skriva åt någon annan kontra att skriva till dig själv? 

Det var väldigt kul att vara med på hennes album. Det är både skönt och utmanande att ta ett steg tillbaka från sitt eget projekt för att djupdyka i någon annans vision. 

Arrangemanget är snyggt och härligt dynamiskt. Hur jobbade ni fram Cold as mine från demo till det vi hör idag? 

Första halvan av låten gick väldigt snabbt att få klart. Men därefter så tragglade vi som bara den i flera månader. Det slutade med att vi tog bort ganska många element och frågade Teodor Wolgers om han kunde lägga lite piano på låten så att dynamiken blev ännu större. 

Cold as mine är första smakprovet från din kommande EP. Kommer känslan och stilen från EP:n Forever Ugly att vara närvaro även här, eller utvecklas musiken i en annan riktning? 

Musiken lever fortfarande i ”samma värld” men den kommande EPn är mer experimentell instrumentalt och sång mässigt.