Minns ni den där sagan där en skräddare skulle göra en rock till en herre? Rocken blev till ett par byxor som blev till väst och som tillslut blev ingenting. –Tack så mycket, mäster skräddare. Adjö, adjö, mäster skräddare.
Planen var att Norregård skulle ha släppt ett album under hösten, men livet kom i vägen och ett album fick istället bli en singel. Det blev med andra ord inte ingenting, som för skräddaren, men inte heller det utlovade albumet.
Men det det blev istället låten Ånej ånej! En atmosfärsik poplåt med mjuka synthar och skönt gitarrspel. En låt som handlar om att ge varandra en andra chans och inte vilja fortsätta på egen hand. En känsla och möjligtvis en rädsla om ett liv utan den trygghet man får i en relation!
Har du upplevt den känslan. När saker är trevliga, men inte fantastiska och man väljer tryggheten framför att ta steget ut i det okända. Ibland kanske den där andra chansen är det som behövs för att saker ska bli fantastiska. Ibland leder det till början på slutet.
Jag tyckte detta var skönt. Lagom drömliknande och en låt som sakta växer i intensitet och blir till något stort. Klart mer och bättre än resultatet för mäster skräddare.
Norregård
