Tredje veckan med Melodifestivalen!
Denna gång befinner sig cirkusen uppe i Skellefteå där det på papperet är några riktigt starka namn. Då ska vi se hur låtarna är när jag nu får lyssna 2:30 min av dem på SVTs hemsida.
Alibi – Eddie Razaz
För en gång skull har vi fått en bra drivig låt i festivalen som faktiskt känns på riktigt.
Alibi är helt klart en stark klubblåt, som Eddie framför riktigt bra i sin studioversion. Den är storslagen och kommer starta upp vilket dansgolv som helst under våren, speciellt med sina Swedish House Mafia fotbollskörer.
Enda minuset som jag kan se är väl de tama rimmen som inleder låten. Det kändes lite billigt i en annars så välgjord produktion.
Island – Elin Petersson
Många har räknat ut denna låt under veckan, men jag måste säga att det är lite oförtjänt.
Elin må ha en nackdel att hon är okänd som artist, men låten är otroligt välskriven och snyggt producerad av Salen al Fakir .
Skulle lätt komma undan som soundtrack till en romantisk komedi och vem vet, ska något skrälla i kväll kanske det är denna?
En riktigt jävla schlager – Ravaillacz
Irländsk pubmusik förklädd i Lasse Holm-arrangemang.
Jo, det är pruttlustigt och kanske inte så kul om vi som vill ha bra popmusik som kan slå utomlands. MEN detta är typ enda låten i sin genre och jag lovar att min pappa tillexempel skulle kunna rösta på detta, för att det är just ”käckt”.
Hoppas verkligen inte att den tar plats i finalen eller Andra Chansen från någon annan av låtarna – men risken är riktigt jävla stor.
Dumb – Amanda Fondell
Oj vad bra!
Mörkt och dramatiskt. Två ingredienser som jag verkligen älskar i en låt.
Om inte detta går vidare har hon antingen gjort ett dåligt framträdande eller så fattar inte folk, för låten är flawless.
Speciellt älskar jag orgeln.
In and out of love – Martin Rolinski
För er som älskar Modern Talking så har ni er låt här.
Mycket 80-talsdoftande låt från den pensionerade BWO -sångaren.
Jag gillar låten mycket, och den faller perfekt in i facket kul tuggummi-pop som en bara blir glad av. Kan gå vidare, kan hamna på utsidan av topp fyra – beroende på hur nostalgiska publiken känner sig. Men kul om denna lilla bagatell kan ta sig långt om jag får tycka till.
Hon har inte – Caroline af Ugglas
Ytterligare en låt som lever på sin text.
Det är väldigt fint om ett förhållande som gått i spillror, där Caroline gråter ut om den där andra kvinnan som inte än gjort det tråkiga som de kanske varit med om än.
Skulle säga att den kan ta sig högt i listan om de starka P4:a rösterna håller i sig även denna vecka. Samtidigt är det långt ifrån Porsin i text och kanske inte lika ögonblicklig som Snälla snälla .
Falling – State of Drama
FM-rockig popmusik, som går hem stort i USA, och som mer och mer fångar publiken även här hemma.
Det är inte dåligt, men kanske lite anonymt måste jag säga. Antingen gillar man nog denna lätt överproducerade låt eller så går det bara obemärkt förbi.
Heartstrings – Janet Leon
Så kommer vi till en av de större favoriterna för kvällen.
Janet Leon kan knappats göra någon besviken med sin röst, som är helt magisk.
Sedan älskar jag stråkarna och Tin Tin Out -pianot i Kemeps melodi i versen. Men det är refrängen som det skär sig för mig.
Det är som de försökt att göra något stort av den, men den fastnar i hissen på vägen upp och bara trampar vatten.
Att den dock kan stå sig i konkurrensen är nog inte helt otroligt, men det kunde ha blivit så mycket bättre om de jobbar mer på låten.
Det var mina tankar om låtarna.
Ska jag rangordna de efter hur just låtarna är – och inte efter vilken placering de får i tävlingen hade jag sagt:
Dumb
Island
Alibi
In and out of love
Heartstrings
Hon har inte
Falling
En riktig jävla schlager
Hur det kommer att gå då?
Tja, även denna vecka känns det svårt att sia, och jag skulle kunna göra ett par olika kombinationer till final till Andra Chansen, men heck – här har vi dem:
Final:
Dumb
Heartstrings
Andra Chansen:
Alibi
En riktig jävla schlager
