Ingrosso är återigen albumaktuell och singlarna landar en efter en.
Galet förtjust i Queens och Afterlife fortsätter Benjamin förtydliga plattans soundmässiga riktning med Dancing on a sunny day. Med fallenhet för melodier och imponerande kunskap om musik från guldåldern, för han med perfektion in detta i sitt egna artisteri. Det svenska tvådelade albumet En gång i tiden var starkt präglat av sjuttio och åttiotalet. På det engelska projektet rör vi oss helt klart i samma årtionden. Men det känns framförallt som artisten transporterar oss tillbaka till 60-talet. Jag hör Bee Gees, The Beatles, Simon & Garfunkel och The Beach Boys. Melodispråket är positivt och vokalerna luftiga och glittrande. På ett oförskämt enkelt sätt leker Benjamin sig fram till en snyggt komponerade poplåt som andas modern nostalgi. Extra förtjust är jag i körerna och sångarens vibrato på ordet ”go” i refrängen. En tillsynes liten detalj, men det där lilla guldkornet man letar efter i poplåtar. Det är med spänning jag ser fram emot fullängdaren!
