Likt många låtar i Storbritannien fick Wonderful life med Black två chanser att slå. Första gången var 1986 när låten släpptes på ett lite mindre skivbolag vilket slutade med en 72-placering i hemlandet. Året därpå hade sångaren signats till A&M Records och med lite mer radio och kampanjande i ryggen hamnade låten på en mer hedrande 8:e plats på singellistan.
Låten fick sedan bra spridning även ute i Europa med en förstaplats i Polen och Österrike, samt topp-fem placeringar i Västtyskland, Schweiz och Frankrike.
Personligen älskar jag låtens vemodiga och bitterljuva känsla när sångaren sjunger om ett underbart liv. Snygg kontrast mellan budskap och känsla, som självklart kommer från att sångaren är ironisk. När Black, eller Colin Vearncombe som han hette (han avled efter en bilolycka i början av 2016), skrev låten var han pank och livet var inte så underbart ändå. Men jag antar att han kom på en grönare kvist efter låten och debutalbumets framgångar.
Wonderful life har sedan tolkats av flera olika artister igenom åren. Bland annat spelade Tina Cousins in en mer dansant version av låten 2005 till hennes andra album Mastermind. En version som blev stor i Australien där den hamnade på en andraplats på singellistan.
Själv var jag väldigt svag för Smith & Burrows version av låten som de gjorde på deras fantastiska julalbum Funny Looking Angels. Deras vemodiga version av låten passade väldigt fin som jullåt skulle jag säga. Samtidigt är deras julalbum bland de bästa som gjort i sin genre, så har du inte lyssnat på det är det hög tid nu.
