Efter två smått lysande EPs samt ett inhopp på Johan Dahlbäcks singel One last ride kommer då äntligen Erik Hassles uppföljare till debutalbumet.
Stilen har vridits en aning sedan sist. Om Hassle för mig är snygg pop med elektroinslag sjungen av en soulig-röst, är han nu mer soul och indiepop rakt igenom.
Det är glatt och popigt där arrangemanget pĂĄ lĂĄtarna fĂĄr mig mer att tänka pĂĄ Vampire Weekend än tillexempel Kent . Dock kan jag i ärlighetens namn inte hitta nĂĄgra direkta hits pĂĄ albumet, utan lĂĄtarna följer ungefär samma jämna stil – vilket i sig inte skadar för lĂĄtarna är treor rakt igenom, men det hade varit trevligt med ett par lĂĄtar som stack ut lite mer.
Ärligt så gillar jag personligen den gamla Hassle lite mer, men samtidigt känns det som han är mer hemma där han är nu. Han är ju fortfarande en av Sveriges bästa sångare och det visas fullt ut på We Dance , där han helt får inspireras av sina musikaliska hjältar som Marvin Gaye och Sly & The Family Stone .
55%
Ladda ner dessa lĂĄtar: Stay , Heartbeats in the sand , One big memory .
