Smith & Thell mixar det skandinaviska vemodet med den amerikanska folkmusiken där både låtar och melodier sticker ut på EP:n Telephone Wires.
Jag har ju följt duon Smith & Thell sedan singeln Hippie Van 2014. Sedan dess har Maria Jane Smith och Victor Thell sakta men säkert klättrat på topplistor och i populäritet.
Deras starkaste år är utan tvekan 2018, där de turnérade tillsammans med Darin efter att ha producerat låtar på hans senaste album Tvillingen (där deras samarbete med titellåten blev den mest spelade på svensk radio) samt att de själva fick en monsterhit med singeln Forgive me friend.
Med andra ord, så är dessa två personer värda all framgång som varje stream och STIM-peng de kan ge.
Innan året tagit slut släppte duon även EP:n Telephone Wires, som då samlade just Forgive me friend tillsammans med tre nya låtar. Allt går i duons klassiska folk-popstil och låtarna skrevs i Los Angeles där de låtit Kalifornien inspirerat paret.
Det blir en fin mix mellan den svenska poppen och amerikanska folk-musiken där duons känsla för starka melodier lyfter fram låtarna. Dock är det just singeln som är den mest stompigaste av de fyra. Titelspåret och avslutande Santa Barbara är mer vemodiga och nästan filmiska i stilen. Speciellt den sistnämnda som snyggt lånat pianomelodin från ABBAs Knowing me knowing you. Subtilt och vackert, men tillräckligt för att få igång tanken att ”åh, det där känner jag igen”.
Det ska bli spännande att se vilken väg Smith & Thell går efter detta år.
Själv hade jag ju gärna hört mer låtar i stil med DUMB – men antar att de hittat en såpass stark publik i sin folkpop nu att de kanske fortsätter på det ett tag till. Tror ingen direkt klagar på det heller.