En vemodigare Darin blir än mer personlig på albumet Tvillingen. Känslan av att han har mer att berätta gör dock skivan än mer intressant.
Även om Darin sedan tidigare är en älskad artist, så kan jag tänka mig att pressen var större att följa upp hans första svensktalande album Fjärilar i Magen än något av de som följde Idol-hysterin. Då var Darin produkten som skulle anpassas till publiken. Ett gaska lätt recept. Jag menar; att skapa tonårsidoler är inte direkt kärnfysik. Nu är kanske inte pop på svenska det heller, men någonstans ska ju unge herr Darin utvecklas även inom den svenska ramen.
Denna gång har han än en gång tagit hjälp av David Lindgren Zacharias, Ollie Olson och Peter Kvint, men även Smith & Thell och Lars Halapi har fått lägga sin prägel på skivan.
För mig är Tvillingen vemodigare, det är en mer tänkande Darin som kommer fram. Men även en person som bär på något som han verkar vilja berätta, men som han aldrig riktigt få mod att göra. Det är något undertryckt som verkar löpa igenom många av låtarna. Det gör det intressant och lockande att få veta något mer.
Sedan varvas några av låtarna med ”jag är fast i min popartistvärld och kan inte vara mig själv / normal”. Nu är inte Darin direkt Michael Jackson, även om han kanske gärna vill vara det. Jag tror någonstans att Darin kan leva som den han är och våga vara lite galen som i titelspåret om han vill. Men jag har svårt att helt på allvar köpa hans Alla ögon på mig-bekännelse (som förvisso är en fin låt). Ja, det var säkert jobbigt att kastas in i hetluften som 17-åring. Men det är också någonstans ett val man gör.
Samtidigt är det ett sätt för Darin att vara mer personlig i sina texter. Det kan jag faktiskt uppskatta mer än mycket annat.
Hur du än tar emot texterna, så är i alla fall jag mycket imponerad av arrangemanget på låtarna. De är fyllda av små detaljer som kommer fram för varje gång jag lyssnar på albumet. Absolut snyggast blir helt klart duetten med Smith & Thell och låten Mardröm. Ekot i refrängen sätter helt rätt känsla på låten.
Det känns som Darin nu hittat sin plats även som svensksjungande popartist. Han vågar sjunga utifrån sig själv och han gör det snyggt (om än lite gnälligt ibland). Ska bli spännande att se om han vågar öppna upp sig själv ännu mer i sina texter. Han har i alla fall fått mig nyfiken på vad som finns där under med Tvillingen.
Darin
@Instagram