Jag börjar där jag ska – GRATTIS Robin Bengtsson!
Hans Dressmann-inspirerade nummer traskade ända till Kiev, och det känns väl ändå helt okej. Låten var inte min favorit för kvällen – jag hoppades mer på Nano (som hade årets bästa låt) eller Wiktoria. Men det är ändå roligt för Robin som vuxit till sig från i fjol att ta hem det i år. Sedan måste jag skänka ett extra grattis till Capitol som har Robin.
Warner hade tolv bidrag i tävlingen och det gav dom inte vinsten i år heller. De är sjukt duktiga och brinner för Melodifestivalen, vilket jag beundrar dem för. Samtidigt är det kanske inte viktigt att ha flest låtar i tävlingen, utan de låtar som tilltalar flest. Men samtidigt hade Warner de bästa låtarna i år – i alla fall enligt mig.
De hade Nano, som var fantastik och berörde mig stort. Samt Loreen, som gjorde något nytt och starkt, men som inte gick hem hos folket i år.

För mig är det roligt att Nano kom tvåa. Det betyder att han kommer ha en bra bas för kommande singlar under året. Han är uppenbarligen uppskattad av folket, och det med all rätt. Finare människa får man leta efter. Så på det hela är nog Nano den största vinnaren i kväll.

Wiktoria öde var dock lite förvånande. Under veckan så hade många internationella röstare inte haft henne högt på listorna, vilket kanske var en tydlig fingervisning om vad som skulle hända under sändningen. Men att det var så dåligt kunde inte ens jag föreställa mig. Nu hamnade hon på en sjätteplats i år. Synd, för jag hade gärna sett henne högre upp i listan.

En annan, större väckarklocka, borde vara FO&Os magplask i tävlingen. Jag super-gillade singeln och tycker refrängen är helt lysande. Men uppenbarligen gick killarna inte hem hos tittarna, vilket är konstigt med tanke på att deras fans tar dem till toppen på Rockbjörnen och andra omröstningar. Men intresset för killarna kanske håller på att svalna? Eller så är det en liten, men engagerad skara fans som dock inte kan göra så stor skillnad när de bara har fem röster var?
Här borde killarna absolut inventera sitt fan-kapital på riktigt.

Så var det då programmet.
Ja, ni såg ju eländet. Det var inte mycket att hänga i julgranen.
Det började på botten med inledande Skaka på den tillsammans med Damn och jobbar sig duktig nedåt därifrån.
Visst, Skam parodin är underhållande. Men de gör inget av den. Samt att den är några månader för sen.
Värst blir numret Din mamma jobbar inte här. Det ska vara årets största direktsända TV-show och detta är vad vi får som final innan rösterna ska presenteras. Kvastar och oengagemang.
Mycket beklämmande skulle jag säga.
Här borde SVT på riktigt sätta sig ner och fundera på vem de gör programmet för. De må ha många röster och tittare, men att bara låtsas att det behövs för ett program är riktigt pinsamt.
Nej, jag säger inte att huvuden ska rulla. Men ta åt er all kritik och förstå att vi som skriver och gnäller för döva öron varje vecka gör det för att vi älskar Melodifestivalen och det är värt ett bättre öde än just detta… Era licensbetalare är värsta det. Främst är artisterna värda något bättre än detta. De ser sämre ut om ni inte kan ens leva upp till den sämsta låten.

Ja, ja.
Nu är det över.
Jag ska åka hem till Göteborg i morgon igen och livet återgår till vardag. Det ska bli skönt. Även om jag älskar Melodifestivalen och dess betydelse för kommersiell popmusik i Sverige, så infinner alltid en viss lugn efter finalen. Men snart börjar det suga Mello-ådran igen och jag tänker: är det inte denna vecka vi ska åka till Malmö och köra delfinal igen? Jobbigt när det bara är April.

Resultatet:
1. Robin Bengtsson – I Can’t Go On
2. Nano – Hold On
3. Jon Henrik Fjällgren feat. Aninia – En värld full av strider
4. Mariette – A Million Years
5. Benjamin Ingrosso – Good Lovin
6. Wiktoria – As I Lay Me Down
7. Ace Wilder – Wild Child
8. Boris René – Her Kiss
9. Lisa Ajax – I Don’t Give A
10. Anton Hagman – Kiss You Goodbye
11. FO&O – Gotta Thing About You
12. Owe Thörnqvist – Boogieman Blues