I tisdags var Benjamin Francis Leftwich på besök i Stockholm för sin enda Sverigespelning. Jag mötte upp honom vid Debaser Strand för en intervju där han senare på kvällen hade sin konsert, där jag även tog några bilder. Utanför sken höstsolen men man kände av oktoberkylan, inne var det varmt och där vi satt backstage kunde man höra förbandet Travis is a Tourist på andra sidan väggen repa inför kvällen. Benjamin har nu i slutet av sommaren släppt sitt andra album After the Rain , fem år efter hans debutplatta Last Smoke Before the Snowstorm släpptes. Leftwich hade dagen innan påbörjat sin Europaturné i Oslo.
”Jag påbörjade min Europaturné igår. Vi har varit på turné sedan april i Storbritannien, Amerika och Kanada. Vi har även varit en del i Europa under sommaren, men detta är andra kvällen på en månadslång turné.”
Jag frågade samtidigt hur spelningen i Oslo dagen innan gick.
”Jag älskade det, det var otroligt. Det var roligt att se att så många människor kom till spelningen, har aldrig riktigt haft det här borta förut, så det var otroligt”, säger han glatt.
Benjamin har hållit på med musik nästintill hela sitt liv och han berättar att det som fick honom att börja med det var hans passion för musik och låtskrivande och hur han inspirerades av andra artister och deras musik.
”Jag har alltid varit kär i musik sedan jag var typ tre eller fyra år. Så långt tillbaka som jag kan minnas spelade min pappa The Beatles och Nina Simone runt om i huset, så jag antar att jag föll lite för melodier. Men jag antar att jag började hålla på med det på fulltid när jag var omkring tjugo år, och jag är tjugosju år nu.”
De artister som du blev inspirerad av, vilka var dem?
Den musik som jag älskar, och det ändras över tiden. För när man växer upp tar man med sig musiken samtidigt som den breddas och ändras. När jag började, lyssnade jag på mycket singer-songwriters som Damien Rice , José González , The Beatles , PJ Harvey , Bat For Lashes . Och nu lyssnar jag mestadels på hip-hop och rap, jag blev kär i den musiken för ca tre år sedan, och det är nästan bara det jag lyssnar på nu.
När du skriver din musik, är det bara du eller skriver du tillsammans med någon också?
Mestadels bara jag, ibland skriver jag med andra personer. På det första albumet skrev jag allting själv. Nu, på grund av att jag har fler människor här med mig, har jag chansen att skriva, producera och samarbeta med andra personer. Det är något jag velat göra, och jag tror att det är ett av de bästa besluten jag tagit. Eftersom att arbeta med andra, oavsett om man får ut en sång av det eller inte, så lär man sig så mycket. Man lär sig andra personers tekniker, anda och deras tillvägagångssätt till musiken.
Känner du att det är nödvändigt att skriva med någon ibland och föredrar du det hellre än att skriva själv?
Ibland, ja. Jag föredrar att samarbeta, jag föredrar att skriva med andra och ha möjligheten att bolla idéer med varandra. Självklart när man har ett band så har man ju sina bandkompisar att komma på idéer med. När man är själv kan det bli som ett ensamt rum.
För dem som ännu inte lyssnat på din musik, vilken låt rekommenderar du dem att lyssna på först?
Tilikum .
Det är faktiskt en av mina favoriter.
Tack så mycket, det är en av mina favoriter också!
Din musikvideo till Mayflies , jag tyckte den var väldigt ”lugnande”, lite sagolikt nästan. Kan du berätta lite mer om processen av den videon?
Ja, den är rätt chill. Vi bollade idéer till videon och jag skrev en paragraf om vad låten betyder för mig och hur jag vagt kunde se föreställa mig den, och sen kom flera olika regissörer med idéer. Sen kom en kille från Australien som heter Jake och berättade om sin idé, och det är den ni ser i videon, med färgschemat och idén om en slags avvaktande undergång och den sagoliknande aspekten till den. Vi valde honom och han är verkligen en grym regissör.
Har du några favoritlåtar för tillfället, exempelvis nu när du är på turné?
Ja! Kanye West – Real friends , jag älskar den låten. Walking in Memphis av Marc Cohn , den nya skivan med Bon Iver tycker jag är fantastisk. Och sen lyssnar jag även på mycket klassisk musik för att komma ner i varv.
Känner du att du har utvecklats på något sett sen ditt första album?
Absolut! Min musiksmak har breddats och varierat över åren, och jag tror att jag är mer öppen till de olika färgerna inom produktionstekniken, jag gillade att ta med det i mitt egna album. Att arbeta med någon som Charlie Andrews som producerade albumet var otroligt. Min egen regel i studion är att göra vad som känns rätt för låten, vare sig det är att använda akustiska gitarrer, ett piano, ett beat, trummor, vi tar med det. Jag tror att After the Rain är mer färgfullt och mer dynamisk än det andra. Jag är lika stolt över båda albumen, men jag tror definitivt att det är mer representativt om var jag står nu och hur jag uppskattar musiken.
Du uppträder helt själv på scenen, hur är det?
Läskigt. Det finns ingenstans man kan gömma sig, men jag gillar det. Jag gillar utmaningen i det och det fokus man måste ha.
Skulle du vilja ha ett band bakom dig?
Inte riktigt, nej. Jag gillar att spela låtarna i dess rena form och låta låten andas för sig själv. Och om man spelar med ett band är man på ett sätt låst i med vad de gör, medans om man är själv kan man ändra på saker, snabbare, långsammare och ändra lite i låtlistan.
Till sist, vad är nu på gång?
Vi turnerar runt Europa i en månad, sen har jag två dagar hemma, och efter det börjar turnén i Amerika fram till julen. Och sen har vi även några få spelningar i Holland precis innan julen.
Benjamin Francis Leftwich
@Facebook
