Tween pop med mycket känslor.
Isac Elliots andra album Follow Me erbjuder texter som känns lite för vuxna för en 13-åring, men bortsett från det är det en bra pop-platta.
Det är egentligen en sak som jag hänger upp mig på när det gäller Isac Elliots andra album Follow Me .
Jag blir förvånad över hur mycket kärlek och närhet Isac behöver i varje låt, samt hur snygga alla tjejer är som han inte kan leva utan.
Det enda jag tänker på är att han borde tagga ner, han är ju bara 13 år.
Men det är lite av grejen med att ha mycket äldre låtskrivare som skriver åt honom. Hade han varit säg 17 eller 18 år hade låtarna varit klockrena, men nu sitter jag mer och skäms när jag lyssnar.
Visst, jag är inte målgruppen av Elliots musik, men det blir kanske lite för mycket känslor för någon som knappt kommit in i puberteten.
Men bortser man från detta, så är det ändå en bra pop-platta.
Isac har faktiskt fått åtta välskrivna poplåtar, där dock inte alla når upp till den lysande singeln Tired of missing you , men några är inte långt ifrån. Gillar man ändå välproducerad och radiovänlig popmusik signerad RedOne , Rami Yacoub och MoZella så är detta ändå bra för sin genre av tween pop.
Nu ska jag bara bli av med rodnaden i ansiktet efter en del textrader, så ska allt detta bli bra också.
Isac @
Facebook