Erik Skalin och Thomas Sandberg i Raindancer är tillbaka med ny musik. De släppte albumet A Different Horizon 2021 och i fjol fick vi en cover av Depeche Modes låt Rush från duon. Men nu är det som sagt dags för Raindancer att ge oss helt ny musik i form av singeln Sister of Darkness.
Den nya låten skruvar upp tempot och energin ordentligt. Bandet har inspirationsmässigt gått tillbaka till den musik som de själva släppte kring millennieskiftet. Resultatet har med det ett skönt driv och är dansant i stil och känsla. Låten är lite som att mixa ravemusiken från då med den mer melodiska och dramatiska synthpoppen, vilket jag ju uppskattar. Resultatet är med andra ord bra elektronisk dansmusik som både borde passa synthpubliken och de som älskar mer elektronisk klubbmusik. För det är definitivt en låt som man vill dansa loss till och som i alla fall ökade pulsen på mig när jag stoppade in den i en träningsspellista.
För dig som älskar intervjuer med artister är ju Popmuzik en bra plattform för att hitta just det. Jag ställde helt enkelt några frågor till Erik och Thomas som de svarar på här nedan. Om du vill läsa fler intervjuer i bloggen så tycker jag du ska stötta mitt arbetet med Popmuzik som Patreon. Det gör det möjligt att driva bloggen vidare och dagligen lyfta fram fler artister.
Ni har släppt musik sedan slutet av 90-talet, vad är receptet för att hålla ihop och fortsätta skapa musik tillsammans efter en sådan lång tid?
Musiken har alltid varit ett sätt för oss att umgås, den har inneburit både ett socialt och kreativt sammanhang för oss oavsett vad som pågår i livet i övrigt. Åren har gått, men några öl tillsammans i studion med ett nytt låtutkast är fortfarande en riktigt bra lördag för oss helt enkelt. Sen har vi alltid delat den gemensamma drivkraften att skapa musik som vi själva gillar, vi är ständigt på jakt efter den bästa låten vi någonsin skrivit och det har uppenbarligen hållit oss igång ett tag. Just att hålla ihop och fortsätta har nog egentligen aldrig varit så svårt. I grund och botten är det samma kickar vi fick från musikskapandet när vi en gång i tiden startade som gör att vi fortfarande håller på.
Hur ser ni på er egna utveckling som duo rent låtskrivar- och produktionsmässigt, samt finns det något råd som ni tillexempel skulle vilja ha sagt till de yngre Erik och Thomas i början av karriären av det ni lärt er genom åren?
Vi har alltid strävat efter att hela tiden försöka bli lite bättre på det vi gör, vilket man nog tydligast kan höra i att produktionen tagit rätt stora steg framåt. Som låtskrivare har vi väl också utvecklats en del av ren tid och erfarenhet, så även om en del musikaliska pärlor kom tidigt i karriären skulle jag nog säga att skillnaden från när vi började är att vår lägstanivå är högre idag. I vår interna process märks det främst i att vi är mer effektiva och sållar bort fler låtar på ett relativt tidigt skede, vi har fått en bättre känsla för vilka låtidéer som kommer hålla ändå från utkast till släpp. Kill Your Darlings är väl något vi lärt oss den hårda vägen, de yngre Thomas och Erik spenderade alldeles för mycket tid på att göra en massa olika versioner av en och samma halvbra låt när vi istället borde gått vidare och skriva nytt med bättre grundpotential.
Sättet att ge ut och nå ut med ens musik har ju förändrats mycket under 2000-talet. Hur ser ni själva på utmaningarna då mot nu att hitta er publik?
Ja, vi har ju hållit på så länge att våra första släpp var fysiska CD-skivor. Först en EP på det amerikanska independentbolaget Ninthwave Records och sen två album på deras branschkollega A Different Drum. I och med utvecklingen av digital distribution har vi släppt på egen label sedan 2011, men det vi kan sakna från skivbolagstiden är draghjälpen med att få ut musiken till rätt lyssnare. Under CD-eran fungerade independentbolagen som communities där folk med samma musikpreferenser visste att de kunde hitta något de gillade. Idag är det visserligen enklare rent tekniskt att släppa musik, men just därför också svårare att nå fram genom bruset. För oss har dock utmaningen alltid varit att vi inte riktigt passat i någon genre, vår musik är cross-over och publiken är inte en homogen grupp, så vi saknar självklara kanaler att nå ut till vår publik.
Det har gått tre år sedan ert förra album. Förutom en remix och en cover, vad har ni fokuserat på under dessa år?
Vi har alltid en rätt tuff period kreativt efter ett albumsläpp, det kan ofta kännas som att man tömt ut sina idéer och har svårt att ladda om. Speciellt efter en platta som A Different Horizon som vi var riktigt nöjda med blir det en rätt stor utmaning att försöka få ihop nytt material som är lika bra eller helst bättre. För vår egen motivation är vi beroende av att hitta den där kreativa nerven som kan leda till något nytt och intressant för både oss och vår publik. Så efter varje album brukar vi ha en rätt lång period där vi testar mängder av låtidéer, till slut brukar det utkristallisera sig ett mönster i låtskrivandet som leder till inspelning och produktion av nytt material med en viss tematik eller sound.
Vad fick er att gå tillbaka till era tidigare musikrötter på Sister of Darkness och hur arbetade ni fram låten?
Sister of Darkness började som ett av många utkast till ett eventuellt nytt album där vi ofta testar en mängd olika sound och låtkoncept för att hitta något som fångar vårt intresse. Det var kanske inte så mycket ett medvetet val att gå tillbaka till våra rötter, men vi fastnade för låten som vi tyckte hade en stark egen karaktär som också gjorde att den lämpade sig väl som ett fristående singelsläpp. Vi har ju alltid varit svaga för musik med hög energi i högt tempo, även om det ofta inneburit en genremix som gjort oss till en något udda fågel både i den alternativa musikscenen och den mer kommersiella. Man kanske kan säga att Sister of Darkness är ett statement att inte försöka passa in i en given mall.
Vad är ni personligen mest nöjda med på den nya låten om man tittar på produktionen eller texten?
Vi är riktigt nöjda med produktionen som vi tycker är snäppet vassare än vad vi gjort tidigare. Det är rätt inspirerande för oss att känna att vi fortfarande utvecklas och verkligen en stor anledning till att vi fortfarande håller på efter alla dessa år. När det gäller låttexten ligger det en hel del omsorg där också, vi försöker alltid få till en viss kreativ höjd i våra texter och vill ge lyssnaren möjlighet att upptäcka flera lager av betydelse. Sister of Darkness har ett större allvar i sig än vad man kanske först anar vilket vi tycker ger en bra och intressant kontrast till låtens karaktär.
Är detta första smakprovet från något större verk, eller vad är planen framåt?
Vi gillar albumformatet och har alltid en längtan efter att göra en ny fullängdare, men det är också en tidsödande process för oss. Just nu fokuserar vi helt enkelt på att skriva nytt material, om det visar sig leda till en ny platta eller om vi paketerar och släpper det i något annat format får vi se.
