Elvira Alfaro är en artist som ursprungligen kommer från Malmö och som nu är aktuell med sin debut-EP In Love With A Feeling. Sju vackra och reflektera låtar med ett behagligt mörker över sig, på vilka sångerskan sjunger om dysfunktionella relationer och längtan efter något äkta. Det är sårbart med Elviras uttrycksfulla röst tillsammans med den oftast drömliknande indiepop produktionen. Väldigt spännande och tilltalande.
Just nu göra Elvira sig redo att spela på Utopia Festivalen i Stavanger till fredag.
Jag skickade iväg en knippe frågor till henne om arbetet med EP:n och uppladdningen inför spelningen.
När kom musiken på allvar in i ditt liv?
Jag började skriva dikter som barn och i runt 13 års-åldern började jag lägga till toner och ackord till mina dikter och började så smått skriva låtar som aldrig blev helt klara. I gymnasiet valde jag ”singer-songwriter”-linjen på Rytmus i Malmö och där blev musiken mer på allvar för mig när jag fick se att det faktiskt är möjligt att jobba med musik på riktigt och det blev min dröm att bli låtskrivare.
Minns du första låten som du blev nöjd med och hur det lät?
Jag tror det var någon gång på gymnasiet när jag för första gången kände mig nöjd och stolt över en låt! Jag kommer tyvärr inte ihåg hur den lät, men jag tror den handlade om några vänner som jag kände hade svikit mig och det var ganska dramatiskt haha.
Hur hittade du och arbetade fram ditt sound som artist?
Jag har alltid vetat hur jag vill att min musik ska kännas, men inte nödvändigtvis hur det ska låta. Jag brukade se ner på min röst som barn men har lärt mig att det inte handlar om hur perfekt man sjunger eller hur invecklade akrobatiska konster man kan göra med rösten, utan det som betyder något för mig iallafall är att förmedla något äkta, något som berör andra! Och det är det jag försöker fokusera på.
Mitt sound idag är ett resultat av att jag testat mig fram och jagat den känslan jag har inombords.
Jag känner inte att jag är helt framme än men är i alla fall närmare än jag varit, men sökandet efter mitt ”sanna uttryck” kommer nog aldrig sluta.
Finns de artister som inspirerat dig mycket genom åren och på vilket sätt?
Jag lyssnade mycket på Ed Sheeran när jag växte upp och hans musik fångade mig verkligen och fick mig att känna väldigt mycket, det är något som har gjort intryck och inspirerat mig att också vilja skapa.
På senare år har artister som Phoebe Bridgers, Holly Humberstone och Lizzy McAlpine inspirerat mig mycket, jag tycker om deras stil och hur de skriver så ärligt utan filter vad de tänker.
Berätta om ett favoritminne kopplad till musik.
Jag kommer ihåg när jag hörde Fix you av Coldplay första gången och det kom till sticket…jag fick en så överväldigande känsla av att jag ville gråta, inte för att jag var ledsen utan bara för att det var så vackert och sårbart på något sätt. Ibland kan musik överväldiga en på det sättet och då känner jag att ”det här måste vara magi”. Sånna stunder inspirerar mig att fortsätta skriva och fortsätta försöka fånga känslor.
Vad har du för passioner vid sidan av musiken?
Jag är en sån person som uppskattar det enkla i livet, mysiga kvällar med vänner & familj, att vistas i naturen, älskar HUNDAR! Jag tycker också väldigt mycket om inredning.
När och vilken låt var den första som du skrev till din EP In Love With A Feeling?
Den första låten jag skrev till EP’n var Vending machine. Jag var i Stavanger, Norge och hade en session en kväll där och vi skrev låten utifrån en idé jag skissat ihop på planet, det var för lite mer än ett år sen.
Jag blev så inspirerad efter att vi hade spelat in demon och jag ville lyssna på den hela tiden, jag kände direkt att jag ville fortsätta utforska detta temat och bestämde ganska snabbt att det skulle bli en EP. Jag ville berätta en mer fullständig berättelse och det tycker jag inte att man hinner med på bara en singel.
Vad skulle du säga är den röda tråden som löper igenom EP:n?
Den röda tråden är dysfunktionella relationer och längtan efter något äkta. Det är en resa som börjar med sökande och slutar med att finna den äkta kärleken.
Jag tror att vår självcentrerade, individualistiska kultur kan bidra till ensamheten och olyckan många kan känna nu för tiden. Vi är så fokuserade på att göra oss själva lyckliga men ändå går det snett.
En tanke jag har haft är att vi tenderar att självmedicinera med relationer, att vi kan använda en partner som plåster på såren. Om man drar det till sin spets kan det nästan bli som att man ”använder” personen man är i en relation med som en produkt för att ge en det man saknar och behöver. Jag ville fortsätta utforska ämnet och det är vad EPn bygger på, en längtan efter något annat än det jag ser så mycket av i vårt samhälle.
Var det någon låt på EP som var en utmaning att få till textmässigt eller i studion?
Tobeaperson var väldigt svår, jag skrev om den minst 5 gånger innan den blev klar! Vi övervägde nästan att strunta i den för jag kände mig så fast med den, men sen kom min producent på några nya ackord till refrängen och jag skrev en ny melodi. Det blev rätt tillslut men det var verkligen i sista minuten!
Omslaget med en nallebjörn med avhugget huvud, vad ska det representera?
Nallebjörnen är en symbol som har varit med i det visuella genom hela projektet, både i videor, bilder och på omslag.
Björnen representerar hur vi ibland kan behandla en partner. Som något vi använder för att må bättre, kanske för att känna trygghet och värme. Men egentligen skulle det kunna vara vem som helst under nalle-dräkten. Björnen är som en karikatyr av den dynamik som flera av låtarna anspelar på.
Ett till lager på illustrationen är ju att barn använder gosedjur för att leka och vi ibland kan se dejtande som ett slags spel.
Men vad betyder det att nallen har förlorat huvudet på EP:ns omslagsbild? Ja, det kan man ju undra. :) Kanske det är för att man har blivit trött på den ytliga nallen och vill hitta något genuint.
Vad hoppas du folk ska känna när de lyssnar på EP:n?
Jag hoppas att folk ska känna att de dras in i en annan värld när de lyssnar, att det ska kännas som en resa att lyssna igenom från första låt till den sista.
Hur är känslan inför Utopia Festivalen och vad kan folk förvänta sig?
Ärligt talat är jag väldigt nervös, är fortfarande inte supervan med att stå på scen och man känner sig alltid så utblottad och exponerad på något sätt på scenen. Men samtidigt är det en väldigt stark upplevelse på grund av den sårbarheten, så jag är ändå taggad! Det ska bli härligt att köra med tracks för första gången och fullt trumset, att verkligen få göra de stora låtarna stora och inte tvingas minska ner allt i akustisk skala!
Slutligen, vad ska du själva göra för att fira releasedagen?
Jag har precis flyttat till Örnsköldsvik och det finns så vacker natur här, så jag ska nog ut med några vänner och våra hundar och vandra i skogen och grilla uppe på toppen av något berg.
Men jag ser också Utopia-konserten som ett stort firande av releasen!
Elvira Alfaro
