Sara Wohlin Zerpe är aktuell med den vemodiga och fullkomligt lysande dubbelsingeln Sorgmantel. Hennes musik beskrivs som ett popbroderi utsmyckat med organiska trummor och svävande gitarrer. En beskrivning jag instämmer helt i. I sommar väntar turné i norra Sverige, men redan nu på fredag kan ni som är i närheten av Övertorneå se artisten.
Nu släpps Sorgmantel och det är som dubbelsingeln. Varför väljer du att släppa just två singlar?
Det är mer av en slump än en uttänkt strategi. Låtarna blev klara ungefär samtidigt och kändes viktigt att få släppa dom så fort som möjligt. Jag är ganska långsam i mitt skrivande. Hellre släppa singlar eller dubbelsinglar än att vänta tio år för att kunna släppa ett album.
Ditt musikutövande beskrivs som ett popbroderi, på vilket sätt kan musikskapande likställas med broderi tycker du?
Oj, de där orden kommer ju inte från min egen mun men känns ju väldigt smickrande. Ett broderi är ju inget man slänger ihop i en handvändning. Krävs ju tålamod och tid. Det gör min musik med. Det är inget jag raffsar ihop. Bakom varje ord och ackord ligger ett noga övervägande. Låter kanske pretentiöst. Men jag vill liksom att det ska kännas, och kännas rätt. Broderi kan ju också vara tidlöst, beständigt. Kanske upplever lyssnaren att min musik är det också. Det är nog det jag vill. Inte så intresserad av att låta som nåt som redan gjorts, men inte heller mån om att musiken ska vara nyskapande. Hamnar väl där mitt emellan då. I något som är tidlöst.
Det aktuella släppet andas ett dunkelt vemod, är det något du skulle säga återfinns i ditt artisteri? Om ja, i så fall varför.
Ja! Har svårt att hålla mig från ett vemodigt uttryck. Har väl fått en beskärd del av det norrländska vemodet via modersmjölken. Går liksom inte att skaka av sig. Det är nog bara så det är. Musik med ett visst mått av mörker tilltalar mig mest. Det är det jag gillar. Men ibland får man ju skärpa till sig och försöka få in lite ljus i musiken. Man kan ju bli mätt på mörker också.
Vad handlar Sorgmantel om för dig?
Sorgmantel är en av få fjärilar som övervintrar. När den vaknar på våren är den blek i färgen. Precis som man kan bli om man går och oroar sig för mycket. Man liksom förtvinar, försvinner. Slutar leva. Sorgmantel handlar om just det, att förinta sig själv genom oro och rädsla. Sorgmantel skulle också kunna vara just en mantel man bär. Man är tyngd av oro och kan inte skaka av sig den.
Kommer du ihåg hur det kändes att skriva den?
Textidéen hade funnits länge. Men jag hade bara en start. Träffade Fritihof Stenvall för att skriva tillsammans med honom. Vi började skriva utifrån min textide och musiken bara fanns där. Det var så enkelt! Tror vi var klara på ett par timmar. Att sedan pussla ihop texten tog en månad. Ibland är det så svårt att sätta ord på en känsla. Man måste liksom destillera ner den tills det allra viktigaste finns kvar.
Varför släpps singeln just nu? Finns det någon koppling till årstiden?
Egentligen inte. För en som bor i Skåne kanske det är rimligt att släppa Sorgmanteln fri i mars. Det är väl nu Sorgmanteln vaknar till liv där nere?! Men här i norr har vi långt kvar till vår…
Vad betyder det för dig att kunna uttrycka dina känslor genom musik?
Det betyder nog mycket. Det är ju terapeutiskt. Har alltid varit en grubblare. Känns lite lättare när grubblerierna fått ta form i text och metaforer.
När du skapar musik, vad krävs för att du ska känna dig inspirerad?
Jag måste vara inne i skrivandet. Alltså, ibland går det längre perioder när jag inte har möjlighet och tid att skriva. Och då är det SÅ svårt att komma in i det igen. Jag har ibland flera veckor av plågsamt och disciplinerat tvångsskrivande. Men tillslut brukar det lossna. Och då går det lätt och är lustfyllt tills jag kör fast eller inte har tid att skriva. Och så börjar allt om igen…
Hur skulle du beskriva din relation till musik?
Musiken har varit en självklarhet hela livet. Den är en drivkraft framåt och en av anledningarna till att livet är värt att leva.
Har du någon gång tvivlat på musiken och dess roll i ditt liv? Om, ja eller nej utveckla gärna varför.
Ja. Ibland har jag hamnat på villovägar i mitt musikaliska utövande. Glömt bort varför jag håller på med musik. Det har blivit mer prestation än kreativitet och lust.
Har du lust att berätta lite mer om dig, vad har du för musikaliska rötter och vad är önskan med ditt eget musicerande?
Min pappa spelade i dansband. Jag såg honom på scen för första gången när jag var 4år. Jag minns att jag redan då tänkte: det där ska jag också göra!
Tagit omvägar via musikskola, musikgymnasium och musikhögskola. Spelat klassiskt, jazz, soul, storband, symfoniorkester, popband och punkband. Gjort electropop, indiepop och varit med i ett antal olika norrbottniska bandkonstellationer.
Sedan några år har jag landat i mitt eget låtskrivande. Verkligen försökt att styra musiken till att bli något roligt som jag inte gör för någon annan skull än min egen. Och där skapandet får ta stort utrymme.
Jag förstår det som att även dessa låtar är ett samarbete med Frithiof Stenvall, hur skulle du beskriva ert samarbete?
Vi lärde känna varandra på riktigt när Fritihof spelade in och, tillsammans med mig, producerade min debut-EP Gör det nu. Det kanske var en trevande start. Jag menar, det är ju ganska intimit att skapa musik tillsammans. Men under processens gång kom vi varandra nära. Det händer ju nånting när man börjar lita på varandra. Det var nog därför det var så enkelt när vi satte oss ner och skrev Sorgmantel. Nu när han har skickat mixar till mig för feedback har jag nog slarvlyssnat. Dels för att det är jobbigt att höra sig själv men också för att jag litar på honom så mycket nu.
Vilka är dina musikaliska förebilder och varför?
Musiken jag lyssnar på behöver något som skevar och skaver. Eller har det där mörkret i sig. Förebilder som hängt med länge är Neil Young, Carol King, Joni Mitchell, Lykke Li, The knife, Lana del Rey, med mera. Men såklart också Norrbottens stolthet Mattias Alkberg. Han har betytt mycket.
Om du fick välja en att äta middag med, vem skulle det vara och varför?
Kanske nån sån riktigt gammal bluesräv som typ Bessie Smith. Hon hade nog kunna berätta spännande historier om både det ena och det andra.
Vilka tankar går igenom ditt huvud inför release av en ny låt?
Debut-släppet var läskigt. Såklart funderar man på hur det kommer mottagas. Men det gick ju bra! Och man behöver väl ändå ett visst mått av bekräftelse för att stå ut med sig själv när man släpper musik?! Jag var lugnare inför detta släpp. Men klart att man är nervös för vad folk ska tycka.
Vad har du för förhoppningar på det aktuella släppet och hur önskar du att dina lyssnare ska motta det?
Jag hoppas att folk kommer gilla. Att de inte tycker att låtarna är för deppiga för att ha på sina spellistor.
Vart ser du din karriär om tre till fem år om du får drömma fritt och brett?
Ojojoj, drömma fritt?! Ja, då kan jag betala räkningarna med delar av inkomsterna från musiken. Och turnera i Skandinavien, det hade varit nåt.
För de som vill se dig spela live i en nära framtid, vart kan vi se dig?
Nu på fredag den 17 mars spelar jag i Övertorneå på Popscen Norrbotten. I sommar blir det turné i norra Sverige. Men om nån i söder (söder om Skellefteå, hahaha…) vill boka mig är det bara att höra av sig.
Sara Wohlin Zerpe
