Dead By April är inne på slutfasen av sitt turnerande med sin andra skiva Incoparable och avslutar året med en konsert på Brewhouse här i Göteborg.
En konsert som även ska spelas in för att ges ut på DVD vad det lider.
Exakt när kan inte Pontus Hjelm riktigt säga när jag sitter med honom och sångaren Zandro Santiago backstage på Brewhouse. Saken är den att filmen i sig inte är finansierad än, utan de spelar in den för att ha material när möjligheterna att sammanställa den ges.
Men de har startat en pledge-kampanj för att dra in lite pengar till projektet, så förhoppningsvis ska de kunna ge fansen ett visuellt minne av konserten längre fram. Fördelen med att faktiskt ge ut skivor och filmer fysiskt är att rock-fans fortfarande köper sin musik av artisterna de gillar. Så det om något borde vara ett argument för finansiärerna att satsa pengar i en DVD med gruppen.
Men det får bli en försenad julklapp till fansen när den väl dyker upp.
Själva är de ganska spända för kvällens spelning. Det är alltid speciellt att få vara på hemmaplan, där de inte längre står inför hundratals okända människor. Här i Göteborg finns deras närmaste vänner och många av dem är i publiken i kväll.
Några av gruppens mest hängivna fans finns dock redan i lokalen och sitter ute i foajén och väntar.
Det är tre tjejer från Frankrike som följt killarna mer eller mindre var de än går.
”De står alltid längst fram och kan alla texter och melodier” berättar Pontus.
”De följer efter oss i bil och är oftast på plats innan oss på de olika spelningarna, vilket var samma idag, då de satt utanför Brewhouse och väntade. Vi släppte in dem så de kan sitta i värmen och hänga lite med oss.”
Zandro fortsätter.
”De är så sköna människor och är aldrig på. De vill liksom inte vara i vägen heller, utan det är vi som måste bjuda in dem.”
”Ja, de har ju sett vår turnébuss och till och med varit med i studion.” fliker Pontus in.

Pontus står som en av producenterna av senaste skivan och jag som gillar de mer tekniska sakerna bakom en skiva blev ju genast nyfiken på hur han hamnade i den rollen.
Men den vägen var inte helt spikrak berättar Pontus, som även om han hade bandets stöd inte riktigt lyckades övertala skivbolag och andra styrande personer om att han skulle vara rätt man för jobbet.
”Jag vädjade till vår dåvarande producent Jacob Hellner att få vara med så mycket som möjligt i arbetet. För hur man än vrider och vänder på det så hade jag redan producerat det mesta av musiken i form av syntharna, gitarrerna och melodierna.”
Sagt och gjort. Jacob och Pontus började jobba tillsammans med skivan och deras samarbete kunde inte börja bättre.
”Han kom ner till min studio ett par gånger och han var grymt inspirerande. Så direkt efter han hade åkt skrev jag Incoparable -låten som blev titelspåret.
Men sedan skar det sig när det kom till sånginspelning och mixning…”
Zandro fortsätter att berätta.
”Han ville ändra på hela mitt sångsätt och uttryck som jag har i min sång. Vi vill ju ha det lite kärleksfullt och med boyband feeling. Men han ville göra det lite manligare, vilket är svårt i och med att jag inte kan sjunga manligare än såhär.” skrattar han.
När Jacob hoppade av sin roll som producent föll lotten ändå på Pontus som tog hela projektet i hamn.
”Vi är ju vänner idag och han är en skön person, men musikaliskt skar det sig mellan oss, men det är absolut inga hard feelings eller så.” tillägger Zandro.
För Pontus var det dock en lite konstig situation vad det gällde förtroendet innan han fick ta över produktionsjobbet. I Storbritannien jobbar han regelbundet med att producera och skriva för andra artister och har jobbat med bland annat Example och Devlin . Men här hemma var det ett högre berg att klättra för att få honom att producera sitt egna band.
Men inför tredje plattan som de ska börja arbeta med nu i början av 2013 är det redan bestämt att han ska vara producent.

Som popblogg och schlagertok går det ju inte att hoppa över gruppens medverkan i Melodifestivalen förra året.
En resa som började redan 2011 då gruppen spelade Dansa i neon tillsammans med Lena Philipsson i de där ganska hopplösa mellanakterna med Peter Stormare .
Men för just Dead By April var det en riktigt kul grej att göra och det gjorde att Melodifestivalsproduktionen fick upp ögonen för gruppen. Det resulterade i att de ställde upp 2012 med låten Mystery .
Det skulle ju kunna ses som en våghalsig sak att som etablerad rockgrupp ställa upp i något så folkligt som Melodifestivalen. Men det ser inte Peter och Zandro som ett problem.
”Vi kommer alltid göra det som vi känner är rätt och detta var ju askul!
Sedan är det ju en scen som alla andra och jag tycker inte det ska spela någon roll i vilket sammanhang man syns och på vilken scen man står.” säger Pontus.
”Vissa har ju Melodifestivalen som en vinna eller försvinna grej. Men vi hade ju redan en bra bas att stå på, så vi hade inget att förlora i det avseendet.” fortsätter Zandro.
”Man kan ju avfärda tävlingsmomentet, för det var inget vi pratade om. Utan vi njöt av nuet och bara hade roligt!
Sedan var det klart en bonus att får komma till Globen efter att ha vunnit deltävlingen tillsammans med Loreen . Men det var faktiskt en stor ära att få träffa alla dessa artister och vara under samma tak som dem under ett par veckor. De flesta är ju otroligt ödmjuka och med fötterna på jorden, så det var en grym resa!”
”Jag skulle göra om det i morgon om det gick!” avslöjar Zandro.

-Jasså? Så du gillar Melodifestivalen i vanliga fall?

”Jag är ju en stor sucker för alla musiktävlingar, så jag har alltid sett på det.” säger han och avfyrar ett stort leende.

Lyssna på Dead By April